Som SvD Näringsliv tidigare skrivit så befinner sig landets ungdomar nu i en ytterst svår sits på arbetmarknaden då konjunkturen har slagit hårt mot möjligheerna att få jobb. Och detta riskerar att sätta tydliga spår i den svenska ekonomin, hävdar Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Problemet är att ungdomarna drabbas av arbetslöshet så tidigt i arbetslivet. Det ger problem både för dem och för samhället, säger Stefan Fölster och refererar till en färsk studie från Lunds universitet som visar att många som var arbetslösa som ungdomar på 1990-talet klarar sig sämre än andra idag.

Detta backas upp av ett flertal andra studier, bland annat en signerad Oskar Nordström, docent i nationalekonomi, som efter att ha granskat 18–19-åringar som slutförde praktiska eller tvååriga gymnasielinjer 1991 och 1994, konstaterade att ”unga som blir arbetslösa efter gymnasiet med betydligt större sannolikhet också är arbetslösa under de följande tio åren jämfört med övriga”.

Men andra menar att den nattsvarta bilden är överdriven. Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet, tycker att bilden av ungdomsarbetslösheten är onyanserad.

Han menar att effekten på den ekonomiska tillväxten inte är så stor trots allt.

– Det verkar inte vara värre än annan arbetslöshet för tillväxten på lång sikt. Många utgår från att ungdomsarbetslöshet är värre än annan arbetslöshet. Jag vill hävda att det snarare är tvärtom, säger han och pekar på att unga arbetslösa snabbare än äldre hittar nytt jobb och att långtidsverkningarna tycks vara mindre allvarliga för yngre än för äldre, säger Lars Calmfors.

Men Stefan Fölster är kritisk. Enligt honom är det en allvarlig misstolkning av statistiken eftersom det ger intryck av att dessa ungdomar hamnar i arbete. Så är det oftast inte, menar han.

– Det beror inte på att de hittar jobb utan större delen som lämnar arbetslöshet påbörjar en utbildning, inte så sällan en andra utbildning för att de inte hittat jobb. För de unga som inte får fotfäste blir kostnaden desto större, både för dem och för samhället. Det finns en väldigt stor grupp som kallas för latent arbetslösa, som inte arbetar, inte utbildar sig och inte heller söker arbete. De har gett upp, helt enkelt.

Lars Calmfors vill inte dra för stora växlar på vilken påverkan arbetslösheten har på tillväxten på sikt, men konstaterar att den kan påverka jobbchanserna som äldre.

– Har man två likvärdiga personer där den ena blir arbetslös medan den andra inte blir det, klarar sig i genomsnitt den som har blivit arbetslös lite sämre, säger Lars Calmfors.