– Där handlar debatten inte om styrelser utan fokus ligger på kvinnor i ledningspositioner. Man förutsätter att när det gäller styrelser så kommer de som haft ledande positioner dit efter några år, säger Katarina Bonde.

Hon delar sin tid mellan familjens vingård i Kalifornien, USA och ett antal styrelseuppdrag i svenska bolag. Dessförinnan var det både operativa uppdrag och styrelseuppdrag i it-branchen, och många år av dem i USA.

Tiden i USA har präglat styrelseproffset Katarina Bonde. Inte ens ordet styrelseproffs har hon vant sig vid.

– Det är en svensk etikett, som inte finns i USA. Det jag verkligen jobbar med är att jag är med och bygger upp bolag, jag ser mig som en företagsbyggare, säger Katarina Bonde.

När nyligen regeringens styrelseprogram Styrelsekraft hade halvtidskonferens, pratade hon om internationella och framförallt amerikanska styrelsetrender. Vad kan Sverige lära, var frågan och orden som Katarina Bonde återkommer till flera gånger var diversifiering och styrelseansvar.

– Styrelser över lag i Sverige är väldigt likformiga, medan de jag verkat i, i USA, har varit mer diversifierade vad gäller bakgrund, nationalitet, utbildning, religion och ras och så vidare. Mer utländsk erfarenhet i svenska styrelser skulle vara välgörande för företag som agerar på en internationell marknad, säger hon.

Och den andra punkten, styrelseansvar, har inte alls samma allvarsamma innebörd här som internationellt, anser Katarina Bonde.

– I USA är det svårt att rekrytera bra personer till styrelseuppdrag, för man tänker sig för både en och två gånger. Där riskerar man hela sin personliga ekonomi om man sätter sig i en styrelse, säger Katarina Bonde och syftar till att det är betydligt vanligare med aktieägare som stämmer bolagsstyrelser där än här.

Varför är det lättare att hitta styrelseledamöter i Sverige?

– Här verkar inte folk ha några problem med att ta sig an många styrelseuppdrag. I USA har antalet uppdrag per person sjunkit. Är man till exempel vd så vill inte styrelsen att man ska ha en massa uppdrag vid sidan om. Vad gäller noterade bolag så läste jag att antalet externa uppdrag utöver vd-jobbet sjunkit från 2,3 till 0,9 per person, säger Katarina Bonde.

Hur många styrelseuppdrag hade du själv när du var vd för bland annat Unisite Software?

– Jag hade väl ett eller två. Jag kände att jag inte hann engagera mig i fler, säger Katarina Bonde.

Hon tycker också att debatten när det gäller kvinnlig styrelserepresentation har fått konstiga proportioner i Sverige.

– Det vore hälsosammare att få till fler kvinnliga vd:ar. Då skulle vi otvetydigt ha en större skara kvinnor att välja mellan för styrelseuppdrag, säger hon.

Men varför deltar du då själv som mentor i programmet Styrelsekraft, vars främsta syfte är att få in fler kvinnor på styrelseposter?

– Det är viktigt med kvinnliga styrelseledamöter, de utgör ju 40 procent av aktieägarna, det ena utesluter ju inte det andra. Det bästa är väl att vi som finns i näringslivet deltar som mentorer och hjälper adepterna med nätverk –vi får ju också ett större nätverk. Och vi pratar mycket inom programmet med våra adepter om den profil som behövs, det vill säga ledningserfarenhet, säger Katarina Bonde.

Kvotering är däremot ingen lösning för att öka andelen kvinnor i styrelserna, enligt Katarina Bonde.

– Jag skulle tycka att det vore sorgligt om det blev så. Ta Norge till exempel. De har fått upp andelen kvinnor i styrelserna, men där är det få kvinnor som delar på många styrelseuppdrag. Det ger snarare en snedvridning än en större diversifiering, säger Katarina Bonde.

– Vi har den nästhögsta andelen kvinnor i styrelserna i världen näst efter Norge och det har vi lyckats med utan kvotering. Det vore synd att ta till lagstiftning då, säger hon.

Utan kvotering, hur kommer andelen kvinnor av styrelserna att förändra sig i framtiden?

– Av dem som antas till högre utbildningar idag så är 60 procent kvinnor. Rullar vi fram filmen 20 år kanske vi får hjälpa in killarna.