Deltagare i Airisprojektet letar nya vinklar under en paus i projektets slutseminarium i Stenungsund. Frv Michael Eriksson, forskare, Roger Sarjanen och Pia Areblad från Skådebanan Västra Götaland, Håkan Ahlström från Skövde kommun, Eva Degerman från Flexlink och sittande bildkonstnären Jeanette Frank. Foto: Bobbo Lauhage

Deltagare i Airisprojektet letar nya vinklar under en paus i projektets slutseminarium i Stenungsund. Frv Michael Eriksson, forskare, Roger Sarjanen och Pia Areblad från Skådebanan Västra Götaland, Håkan Ahlström från Skövde kommun, Eva Degerman från Flexlink och sittande bildkonstnären Jeanette Frank. Foto: Bobbo Lauhage

Konstnärliga ögon på jobbets kostigar

2008-03-02 | Publicerad 11:15  |  Uppdaterad 11:47

Skådebanan Västra Götalands utvecklingsprojekt Airis för in kulturen på arbetsplatser. Under ett år samarbetar företaget med en konstnär för mer kreativitet och hälsa på arbetsplatsen. Många anställda är motsträviga i början, men de flesta företag är nöjda med slutresultatet.

Fakta

Vara kommun har ett liknande projekt (Genklang Vara), med enbart kommunala verksamheter som deltagare.
Skådebanan är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Styrelsen består av representanter från arbetslivet, kultursektorn och folkbildningen.

Samverkan kultur och arbetsliv ger kreativitet och hälsa på arbetsplatsen, enligt utvecklingsprojektet Airis i västra Götaland som nu är inne på sjätte året.

Airis betyder artists in residence och innebär att ett antal arbetsplatser i västra Götaland, både privat och offentlig sektor, samarbetar med varsin konstnär under nästan ett år. Konstnärerna kommer från alla möjliga konstformer – koreografer, dansare, musiker, tonsättare, bildkonstnärer, dramatiker, och de väljs ut av Skådebanan Västra Götaland.

Det är meningen att kreativa processer ska sättas igång då en professionell konstnär möter livet på en arbetsplats, genom denna metod för utvecklings- och förändringsarbete.

–Det är ett nytt sätt att jobba med kulturen, säger Pia Areblad, verksamhetsledare Skådebanan kultur & arbetsliv. Kulturen måste integreras i arbetslivet mer än idag.

I onsdags var det slutseminarium i Stenungsund för arbetsplatser och konstnärer, för att avsluta och sammanfatta årets projekt som startade i mars 2007, med sju deltagande företag.

Snart startar en ny omgång, med nya företag och konstnärer.

Under seminariet gav man också en tillbakablick på verksamheten ända sedan starten 2002.

Rent konkret går Airis till så att konstnären först är med på arbetsplatsen och observerar under åtta månader, som en kreativ katalysator med känselspröten ute. Vilka insatser behövs på det här företaget eller verksamheten? Vad behöver belysas? Vad fungerar mindre bra?

–Inget projekt är det andra likt, konstaterar Pia Areblad.

–Det är inte företaget som ska bestämma vad som behöver göras utan snarare konstnären i samarbete med utsedda arbetsgrupper på före-taget. Konstnären kanske ser helt andra saker som inte fungerar på företaget, än vad de anställda ser. Det utmynnar i exempelvis workshops och andra aktiviteter på företaget.

För konstnärerna som är med i projektet innebär det också fördelar, ”de får föra samtal om kultur på nya arenor” och det är inte svårt att hitta konstnärer som vill vara med. Projektet är också ett sätt att bredda konstnärernas arbetsmarknad och inspirera dem till nya arbetsmetoder.

Skådebanan hittar företag som vill vara med genom konferenser och företagsbesök. Skådebanan har också kulturavtal med många företag, som en del av det hälsobefrämjande arbetet, och de företagen kan också vara intresserade av att delta i Airisprojektet. För företaget kostar det 250000 kronor att vara med.

De företag som deltar syns mera i medierna i positiva sammanhang och det blir en sorts goodwill. Det kan också ses som ”employer branding”, något som blivit viktigare och viktigare för många företag, alltså att bygga företagets varumärke som en attraktiv arbetsgivare.

Michael Eriksson, forskare på IMIT (Institute for management of innovation and technology) har följt delprojekten i ett par år och har mest sett positiva utfall.

Han har sett företag som har ökat sin försäljning efter Airisprojekt, på en annan arbetsplats minskade sjukfrånvaron, ytterligare andra företag har räknat fram pr-värden i miljoner kronor. Nöjda medarbetare och nöjda kunder och bättre organisatoriskt klimat för kreativitet och innovationer är andra följder av Airisprojektet.

–Det behövs mer av nya sätt att jobba på. Trenden mot mer effektivisering och rationalisering har gett ökad ohälsa och begränsat utrymme för kreativitet och innovation på arbetsplatserna, säger han.

–Ett enda projekt har avbrutits på grund av att det inte fungerade, i övrigt har arbetsplatserna rapporterat om förbättrat arbetsklimat och samarbete och om ökad helhetssyn och nya perspektiv på verksam- heten.

–De största effekterna kommer inte under projektåret utan efter några år, fast det förutsätter medveten förvaltning av resultaten från ledningshåll, säger Michael Eriksson.


Ylva Edenhall

08-13 52 24

Följ E24 på Twitter eller Facebook

Utskriften presenteras i samarbete med:

Kommentera artikeln

Det finns 0 kommentarer på artikeln

För tillfället kan kommentarer inte lämnas.

Fler nyheter på E24 E24-Startsida