Det finns många som har åsikter om kvinnor bör kvoteras in i styrelserna på börsföretag eller inte. Forskningen omkring temat har lidit av att det inte funnits så många styrelser med tillräckligt många kvinnor för att kunna göra jämförelser.

Norge är därför intressant, eftersom kvoteringslagen där började gälla 2008.

Professor Morten Huse vid Handelshøyskolen BI och forskaren Sabrine Nielsen på Copen- hagen Business School genomförde en studie av 201 norska företag med mellan 50 och 50 000 anställda.

Det är bara de så kallade ASA-företagen som omfattas av kvoteringslagen. Det är de stora publika företagen. Det finns också andra företagsformer som gör det möjligt att hitta styrelser med nästan bara män.

Forskarna fann inga skillnader mellan styrelser med många kvinnor och de mansdominerade när det gäller att lösa de mer rutinartade uppgifterna som att gå igenom räkenskaperna och budgetarbetet.

Skillnaderna var emellertid tydliga i sättet som nya styrelsemedlemmar togs emot och i att större vikt lades vid att det fanns regler för styrelsens arbete. Styrelser med många kvinnor i gjorde oftare utvärderingar av styrelsens arbete.

En annan skillnad var att ju fler kvinnor som satt i styrelsen, desto lägre var konfliktnivån.

– En lägre konfliktnivå kombinerat med en ökad satsning på att egenutveckling i styrelsen bidrar till att styrelsearbetet blir mer effektivt, säger Morten Huse.

De två forskarna hade som en av sina hypoteser att fler kvinnor i styrelserna skulle leda till en öppnare debatt i styrelsen, men det var inget i studien som visade att det var fallet även om graden av öppenhet i norska styrelser generellt är hög.