– Ibland blir vi nästan fulla i skratt när vi får mejl till Swea ( ett globalt nätverk för svensktalande kvinnor, reds anm).

– En kvinna var gravid och skulle flytta ner med sin sambo hit och frågade hur det var att föda barn här. Vi fick mejla tillbaka och berätta att hon inte kan föda barnet här om de inte är gifta och fick svaret tillbaka att det var löjligt. Jag menar, att folk inte tar reda på mer innan de flyttar ner, det här är en arabstat, säger Cecilia Carlberg Braidy.

ARABISK KULTUR LOCKADE

Hajpen kring Dubai i Förenade Arabemiraten har varit enorm och staden beskrivs som en stor byggarbetsplats, där konstgjorda öar och skyskrapor växer fram i rasande takt. Allt fler svenskar kommer idag dit på kontraktsjobb för stora, multinationella företag, idag är det uppskattningsvis runt 4 000 svenskar i hela landet.

Men det var inte något medvetet karriärsval som gjorde att Cecilia Carlberg Braidy hamnade i Dubai för snart tio år sedan.

Efter att ha bott i bland annat Holland, Danmark och Israel fanns dock det naturliga intresset för andra kulturer och speciellt den arabiska.

– Pappa jobbade i FN och som barn bodde vi både i Jerusalem och Damaskus en tid och därefter har jag återvänt till Israel och jobbat där, jag trodde att mitt liv skulle bli där.

– Sedan hade jag en halvlibanesisk väninna från gymnasiet som skulle gifta sig i Libanon. Jag åkte ner och träffade på bröllopet hennes granne Nadim och blev kär, berättar hon.

FLER KVINNOR JOBBAR I DUBAI

Då jobbade hon som flygvärdinna för Maersk Air i Danmark och Nadim var inom byggbranschen i Dubai. Via kontakter och vänner lyckades Cecilia få ett jobb på en bank i Dubai och kunde därmed få ett visum.

– Jag var lätt den enda skandinaviska kvinna som jobbade på en lokal bank, men idag märker man att det blir fler och fler svenska kvinnor som kommer hit för att jobba och inte bara för att deras man fått jobb.

Kulturskillnaderna var självklart stora, stämningen på banken var vad Cecilia Carlberg Braidy beskriver som ”gammeldags och byråkratisk”, men aldrig ett problem, anser hon.

– Frågar man mig så är jag alltid väldigt positiv. Men visst är det annorlunda, min indiska chef var övertygad om att jag var ute efter hans plats, säger Cecilia Carlberg Braidy och skrattar.

Att berätta för arbetsgivarna på banken att hon till en början bodde tillsammans med pojkvännen innan de hade gift sig var det dock knappast tal om och när första barnet Elsa skulle födas så sade hon upp sig efter fyra års jobb.

– Här är föräldraledigheten två månader med halv lön och tar man ut sin semester kan det blir tre månader. Det finns förskola från tre månaders ålder och många har hemhjälp som också tar hand om barnen, men det sa jag från början att jag stannar inte hemma så kort tid, säger Cecilia Carlberg Braidy.

Idag har det hunnit bli två barn – Elsa, fem och ett halvt år, och Lea, 17 månader. Sedan ett halvår jobbar Cecilia som brand manager på Plaza Arabic, det svenska livsstilsmagasinet som för snart tre år sedan började med en arabisk utgåva till stora delar av mellanöstern och den arabiska gulfen.

– Jag är som en ambassadör för tidningen här i stan, träffar annonskunder, gör tidningen känd på marknaden och på hotellen och är ett ansikte utåt. Vi har bara funnits i två och ett halvt år och måste ligga i för att bli kända.

Hur påverkas ni av finanskrisen?

– Överallt är det mycket prat om budgeten för 2009, försiktigheten och en minskad aktivitet märks. Men vi går inte under, här om någonstans finns det mycket pengar och folk kommer fortsätta att köpa bilar och dyra handväskor.

– Samtidigt finns det några hundra bilar på flygplatsen när människor bara lämnat landet. De har förlorat jobbet och kan inte få förlängt visum - och därmed får de inte stanna, säger hon.

Kan du tänka dig att flytta tillbaka till Sverige?

– Nej, det här är mitt hem.