Tio jobbansökningar och sex veckor tog det innan 27-åriga Khon Trinh fick jobb på it-konsultbolaget Cap Gemini. Då hade hon inte ens hunnit avsluta sitt examensjobb.

–Det tog rätt så lång tid innan de hörde av sig, säger hon men medger att det jämfört med ­andra branscher kanske inte är så mycket att klaga på.

Innan hon läste industriell ekonomi på KTH arbetade hon som frisör i några år samtidigt som hon läste matematik på komvux. Matematik och logik har ­alltid intresserat men det var inte självklart att det var något som hon skulle arbeta med. Hennes föräldrar är inte högskole­utbildade och hade svårt att ge råd.

–Jag valde frisörlinjen för att det var så konkret. Att läsa naturvetenskaplig linje kändes flummigt, ”då kan man bli allt möjligt” sa syokonsulenten. Mitt jobb är väldigt abstrakt och svårt att förklara för mina kompisar, säger hon och skrattar.

Av hennes kompisar på civil­ingenjörsprogrammet i industriell ekonomi på KTH har alla fått jobb. Förra året anställde it-bolaget Cap Gemini 300 personer och i år hoppas man på 250. På Softronics hemsida söker man just nu 90 personer och Accenture ligger inte långt efter.

Arbetsförmedlingens sammanställning av bristyrken görs bland annat genom intervjuer med 13000 privata arbetsgivare och intervjuer med kommuner och landsting. Rapporten slår fast att det nästa år, och även ­under de närmaste fem till tio åren, kommer råda stor brist på högskoleutbildade ingenjörer. Det kommer även att bli brist på förskolelärare, betongarbetare och gymnasielärare med yrkesinriktning.

–Det finns ett väldigt litet intresse för att läsa tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på gymnasiet och det slår förstås igenom på universitetet. Det är svårt att fylla utbildningarna, ­säger Tord Strannefors, prognoschef på ­Arbetsförmedlingen.

Där är man oroad över att ointresset för tekniska ämnen kan få stora konsekvenser för svenskt näringsliv.

–Det är mycket alarmerande. Det är klart att internationella företag kan komma att avstå etablera sig i Sverige om det inte finns tillräckligt mycket kompetens men det påverkar också de svenska bolagens möjligheter till tillväxt, menar Torbjörn Israelsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Inom sjukvården fortsätter det att råda brist på läkare och specialistsjuksköterskor. Även där utbildar Sverige för få men där saknas inte intresset.

–På de utbildningarna är det kanonmånga sökande. Inom ­läkaryrket har Sverige löst det ­genom att rekrytera utomlands ­eller genom att svenskar läser ­utomlands för att sedan arbeta på hemmaplan, säger Linda Pärlemo, analytiker Arbetsförmedlingen.

Enligt arbetsförmedlingens prognoser är särskilt unga och lågutbildade, grundskollärarna i de högre årskurserna samt montörer inom industrin i riskzonen vid en vikande konjunktur. På längre sikt kommer det att vara fortsatt hård konkurrens om ­jobben för samhällsvetare och ­humanister.