Just nu rasar bland annat två parallella debatter i svenskt näringsliv: frågan om styrelsearvodenas storlek och frågan om den kvinnliga representationen i bolagsstyrelserna.

En som kopplar ihop de två frågorna är Åsa Landén Ericsson, som idag sitter i styrelserna för de börsnoterade bolagen Enea och Rejlers. Fram tills nyligen satt hon även i Acandos styrelse.

Enligt henne ligger de genomsnittliga arvodena i ett small cap-bolag idag på mellan 125 000 och 160 000 kronor för en vanlig ledamot.

Det tycker hon är för lågt om målet är att få fler yngre personer att satsa på en styrelsekarriär. Då blir lockelsen för stor att istället ta ett välbetalt, operativt jobb, till exempel en vd-post.

– Vill man ha in ledamöter som kan lägga ned mycket tid och som är i sin krafts dagar, då är det väldigt svårt att konkurrera med villkoren i ett operativt uppdrag. Därför blir det mest styrelseledamöter som redan tjänat ihop en påse pengar eller fått ett stort arv, säger Åsa Landén Ericsson.

I det perspektivet kan höjda styrelsearvoden vara särskilt viktiga för att locka fler kvinnor till styrelserna.

– Det är mindre vanligt att man som kvinna sitter på en jättestor förmögenhet. Så det är möjligt att det är ännu viktigare för kvinnor. Men det är viktigt för bägge könen att man inte ska behöva komma från något slags Djursholmselit, säger hon till E24 Kvinna.

Hon menar att ett styrelseproffs som har 6-7 styrelseuppdrag i mindre, noterade eller onoterade, bolag typiskt kan dra in runt 1 miljon kronor om året.

– Det är ju inte dåligt ur ett generellt perspektiv. Men det här är personer som ofta har som alternativt att jobba operativt. Då kan man dra in ett sådant arvode i månaden. Dessutom får man varken pension, försäkring, betald semester eller tjänstebil i styrelserna, påpekar hon.

Åsa Landén Ericsson är alltså inne på samma linje som Investors vd Börje Ekholm. Han fick kritik för dålig tajming när han i januari började plädera för höjda styrelsearvoden, se artikel här.

I den nysläppta årsredovisningen fördjupar han sin argumentation och skriver att höjda arvoden är viktiga för att locka "framgångsrika ledningspersoner att istället kunna ägna de sista fem till tio åren av karriären åt att på heltid arbeta i ett begränsat antal bolagsstyrelser."

Åsa Landén Ericsson är en av få kvinnor i svenskt näringsliv som faktiskt har erfarenhet av att vara vd för ett börsnoterat bolag. Under en tid var hon tillförordnad vd för just Enea. Hon påpekar att det finns ett annat typexempel där höjda arvoden kan vara viktiga för att locka just kvinnor.

– För kvinnor som har ett operativt uppdrag och som funderar på att ta ett styrelseuppdrag är det definitivt viktigt med bättre arvoden. De flesta kvinnor har familj och har det ofta lite tyngre på hemmaplan, oavsett hur jämställd man är. Då skadar det inte med bättre pengar om man ska lägga tid på ett extrauppdrag, säger hon.

Oppositionen, med Mona Sahlin i spetsen, vill nu införa en könskvoteringslag till 2012. Kvotering har även diskuteras öppet av framstående moderater vilket fått jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) att rasa, se artikel här.

Åsa Landén Ericsson säger att hon egentligen är emot kvotering men ändå tycker att det är bra med "vapenskramlet".

– Jag får ofta frågan från olika bolag som ringer och säger: "Hej, vi skulle behöva ha in en kvinna". Å ena sidan är det bra att de tänker på fördelningen. Å andra sidan hade det varit trevligt om de började med: "Vi har hört många bra saker om dig och din erfarenhet från tekniksektorn", säger hon och fortsätter:

– Man vill ju inte vara ett alibi i styrelsen utan man vill tro att män och kvinnor sitter där på lika villkor. Det sammanfattar min syn på kvotering, säger Åsa Landén Ericsson.