Den växande arbetsmarknaden för jurister under 2000-talet gör att dagens studenter ser ljust på framtiden. De har gott självförtroende och höga ambitioner. Mest längtar de efter stora utmaningar, specialkunskaper och god privatekonomi.

Peter Johansson, chefredaktör på Legally yours, som för femte året genomfört undersökningen, konstaterar att det är stora attitydförändringar.

–Tidigare var det fasta toppjobb inom näringslivet som lockade. Idag är det viktigare att bättra på cv:t. När man får ett jobb rör det sig inte om någon livslång relation, åtminstone inte från de unga juristernas sida.

Det vanligaste skälet till att vilja bli jurist är att det är allmänbildande. På andra plats bland kvinnorna är att hjälpa utsatta. Männen svarar att de valt branschen för att få ett välbetalt arbete.

Allra helst vill de nya juristerna arbeta statligt eller internationellt. Förutom domstolarna lockar även kända plantskolor som justitie- och utrikesdepartementet. De ses inte som en karriärmässig ändstation utan snarare som en möjlighet att få bra referenser.

Trots att advokatyrket är den inriktning som tilltalar flest hamnar advokatbyrån först på sjunde plats.

Mannheimer Swartling är den populäraste advokatbyrån. Mer än var tredje svarande vill arbeta där. Men inte heller storbyrån betraktas som en slutstation. På längre sikt kan många tänka sig ett jobb som bolagsjurist eller att starta egen verksamhet.

Majoriteten förväntar sig att jobba 40 till 50 timmar i veckan, och räknar med att tjäna mellan 21 000 och 24 000 kronor på sitt första arbete efter examen.

De tror att chefen i första hand förväntar sig stora prestationer och ansvarsfullhet av dem. Det som de själva tycker är viktigast hos chefen är feedback, förtroende och konstruktiv kritik.

På frågan om de någonsin fuskat på en tenta var det bara 2 procent som svarade att de gjort det. Däremot var det 18 procent som svarade att de känner till någon ­annan som gjort det.