I takt med att den kinesiska ekonomin expanderar ökar också intresset för kinesiska som främmande språk i skolan.

Från höstterminen 2007 kan åttondeklassarna på Engelbrektsskolan i Stockholm välja mandarin som C-språk. Efter en termin kan de 15 eleverna omkring 30 tecken, berättar läraren Hsing-Yenn Wang Eriksson.

Svårt men roligt, verkar vara den allmänna uppfattningen bland eleverna, som utan tvekan presenterar sig på flytande mandarin.

– Och vill man jobba med något internationellt sedan är det säkert bra att kunna kinesiska, säger Oscar Svärnlöv som med snabba streck skriver några tecken på vita tavlan.

Engelbrektsskolan tillhör förtruppen. Skolverket var först tveksamt till kinesiska redan i åttan, men gav sedan klartecken, säger biträdande rektor Joel Jonasson.

– Vi vill erbjuda möjligheten eftersom kinesiska har vuxit så mycket på universitetsnivå och även på gymnasiet. De som börjar redan i åttan får ett försprång.

Till hösten tänker Abrahamsbergsskolan i Bromma flytta fram positionerna ett steg till. Eleverna som börjar sjätte klass kan då välja kinesiska som B-språk, alltså det första främmande språket vid sidan av engelskan.

– Sverige är ett litet land och vi behöver goda språkkunskaper, säger Birgitta Bexelius, biträdande rektor. Den som kan ett mer udda språk får en egen nisch.

På gymnasienivå i Stockholm startade projektet Next China i höstas. Sju gymnasieskolor har anslutit sig, men det kan bli fler, tror projektledaren Lennart Kågestam, rektor på Södra Latin.

– Intresset är stort och det har blivit många ringar på vattnet.

Syftet med projektet är att förbereda eleverna för en internationell arbetsmarknad, säger han.

– Det behöver inte bara handla om Kina. Vi diskuterar nu att haka på fler länder, så att det här verkligen blir globalt. Indien är klart intressant, det är ju också en expanderande ekonomi.

Konceptet är nytt, enligt Lennart Kågestam. Språkstudier och traditionella utbytesskolor bara är en av flera delar. Varje gymnasium samarbetar också med svenska företag som har verksamhet i Kina.

Ett exempel är Enskede Gårds gymnasium, där några av eleverna på fordonsprogrammet i vår ska göra arbetsplatspraktik på Scania i Peking.

Ett tredje ben i projektet är kontakt med forskningen inom respektive område på högskolor och universitet.

– Vi som utbildar morgondagens arbetskraft måste försöka vara uppdaterade. Goda kontakter med både arbetslivet och forskningen är viktigt, säger Lennart Kågestam.

På universitetsnivå växer intresset för kinesiska stadigt. Söktrycket på Stockholms universitet har ökat från 267 sökande år 2000 till 573 förra året. Sedan två år tillbaka ges kurser också på halvfart på kvällstid.

– Genom Kinas expansion ökar också intresset för landet och språket, säger Gunnel Nornholm, studievägledare vid institutionen för orientaliska språk. Men det är många avhopp och alla förstår inte hur mycket tid man måste lägga ned på studierna.

Handelshögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan driver sedan 2001 Project China, Sveriges största internationella studentprojekt.

Emad Zand deltog i projektet under sitt första år på Handels och tillbringade tre intensiva månader i Kina.

Nu planerar han för en framtid där möjligheten att starta företag i Kina hägrar.

Kunskaper i kinesiska ser han som en stor tillgång. Även om engelska är huvudspråk i företagen behövs kinesiskan för att bygga nätverk och ta olika kontakter.

– Många svenska företag vill in i Kina. Kan man språket blir man klart mer attraktiv för arbetsgivarna.

Leif Englund är projektledare för ABB i Peking och har bott där i sex år. Han bekräftar att det är en oerhörd fördel att kunna tala kinesiska för den som vill arbeta i Kina, eller med Kina. Själv kan han inte kinesiska utan har en assistent som tolkar åt honom från engelska till mandarin.

– Utan henne skulle det inte fungera. Visserligen lär sig allt fler kineser engelska, men de har svårt att artikulera tydlig engelska och på möten övergår det oftast till kinesiska efter ett tag.