På KTH är 10 procent av professorerna kvinnor. Hur kommer det sig att det är så få kvinnliga professorer på tekniska och naturvetenskapliga områden?

– Det är fortfarande ganska låg andel kvinnliga studenter och doktorander inom vissa teknikområden. Och 10 procent på en rent teknisk högskola är faktiskt ett framsteg (haha).

Vad gör ni på KTH för att motverka det här?

– Många olika saker, en viktig del är att rekrytera större andel kvinnor på ”mellannivå”. Dels blir de bra förebilder för studenter, dels kommer många av dem att bli professorer. En annan sak är att se över anställningsförhållanden, kvinnor föredrar tydligare karriärvägar än vad som är vanligt i akademin. På KTH startas nu ett tenure track-program som ger tydlighet. Kvinnors intresse och kompetens behöver kanske beaktas i ämnens definitioner’.

I fredags var det professorsinstallation. Vad innebär det och hur ser fördelningen ut där mellan män och kvinnor?

– Installation är den högtidliga invigningen som professor på KTH – i år var det bara en kvinnlig professor (av 13) som installerades! Jag vill förstås hoppas att detta är ett mellanår, ett hack i kurvan! Det är en långsiktig kvalitetsfråga för ett ambitiöst universitet vi talar om.

Märker ni samma mönster hos studenterna. Är det färre kvinnor?

– Nej, andelen ökar, speciellt inom de program som har mer tydlig samhällsanknytning. Den större konkurrensen på grund av lågkonjunkturen har också ökat andelen kvinnliga studenter. Goda exempel är Samhällsbyggnadsprogrammet, Design och produktframtagning och Industriell ekonomi.

Hur kan det ändå komma sig att det är fler kvinnor som tar en examina i dag och färre kvinnor än män med så kallade “toppjobb”?

– Jag är inte säker på att vi har samma definition av toppjobb, kan det vara så att skickliga kvinnor har andra typer av krav på toppjobb?

Problemet existerar på bred front. Nu jobbar valberedningarna i börsbolagen för fullt för att sätta samman styrelserna. Tror du att trycket på ägarna är tillräckligt stort nu så att flera nya kvinnliga styrelsemedlemmar kommer att presenteras nästa år?

– Jag tror dessvärre att många valberedningar fortfarande inte riktigt förstått svaret på Varför-frågan – och då blir det mest en piska. Först när man verkligen tror att det finns nytta med ”diversity” tar man frågan på allvar.

Om det nu visar sig bli lika svagt resultat som tidigare. Hur anser du att man ska hantera problemet?

–  Lyfta fram goda exempel, studera och offentliggöra dessa.