Jasmina Aleksic, blivande civilingenjör från KTH, Jonas Tesfu, som läser ekonomi i Lund, och Jenny Chiem, beteendevetare från Karlskrona, var några av årets finalister i mångfaldstävlingen för unga akademiker, Diversity Challenge. Foto: Yvonne Åsell

Jasmina Aleksic, blivande civilingenjör från KTH, Jonas Tesfu, som läser ekonomi i Lund, och Jenny Chiem, beteendevetare från Karlskrona, var några av årets finalister i mångfaldstävlingen för unga akademiker, Diversity Challenge. Foto: Yvonne Åsell

De har högre ambitioner

2009-02-08 | Publicerad 08:00  |  Uppdaterad 11:25

Ungdomar med två utländska föräldrar har högre ambitionsnivå för studierna än helsvenska ungdomar som tycker status är mindre viktigt, visar Ungdomsbarometern. Årets Diversity Challenge – mångfaldsseminarium – handlade om affärsnyttan med mångfald i arbetslivet.

Amelia Adamo. Foto: Måns Langhjelm Amelia Adamo, chefredaktör för M-magasin, tidningsgrundare och publisher: – På Bonnier jobbade vi aktivt med att få in fler kvinnor på chefsposter. Det kan användas på invandrare också. Men medierna är extremt konserverande. Därför är jag för kvoteringar, för att komma någon vart, som ett sätt att få komma in. Bonnier har inte lyckats med mångfalden i anställningarna. – Mångfald går inte av sig själv, det behövs metoder i ett företag för att få igång det. På M-magasin vill vi berätta om framgångsrika invandrare likaväl som framgångsrika svenskar.

Fakta

• Tanken med Diversity Challenge är att föra samman stor-företag med universitetsstudenter med utländsk bakgrund, bred språkkompetens och mångkulturell förståelse.

• Studenterna får ansöka till programmet genom att skicka in sin cv samt ett tävlingsbidrag som besvarar frågan:

”Hur kan min mångkulturella erfarenhet gynna min framtida arbetsgivare?”

Förslagen granskas av Academic Search och studenterna bedöms utifrån sina kvalifikationer, arbetslivserfarenhet, sociala engagemang samt sitt mångfaldsbidrag.

• Årets partnerföretag i Diversity Challenge:

Alfa Laval, Atlas Copco, Ikea, KF Fastigheter, Nordea, Posten, Scania, Svenska Spel, Unilever, Vattenfall.

Förra året gick mångfaldspriset till Peter Mouyiasis, och i  dag jobbar han på Unilevers hr-avdelning i Solna. En av förra årets finalister, Eliana Soleiman, gör sin praktik på Vattenfall, och i år var hon en av talarna på mångfaldsseminariet.

Årets seminarium handlade om framtidens arbetsmarknad i Sverige och affärsnyttan med mångfald i arbetslivet, där glastak och glasväggar fortfarande sägs hindra folk med invandrarbakgrund.

Mångfaldsprogrammet Diversity Challenge är inne på sitt fjärde år. Det instiftades 2005 av rekryteringsföretaget Academic Search, som för samman storföretag med universitetsstuderande med mångkulturell bakgrund.

40 000 universitets- och högskolestudenter har fått chansen att kvalificera sig till praktikplatser hos medverkande partnerföretag, genom att lämna idébidrag till hur deras mångkulturella erfarenheter kan gynna framtida arbetsgivare.

Bästa idébidraget får årets mångfaldspris, som i år går till Brasilienfödde Rui Dell’Avanzi (se föregående sida). Han får möjlighet till en praktikplats hos ett av partnerföretagen och 10 000 kronor i pris. Övriga tjugo finalister får träffa partnerföretagen och kan få en praktikplats efter det.

– Programmet vill medverka till mångfaldsarbete ute på företagen, ge unga akademiker med mångkulturell bakgrund arbetslivserfarenhet och ytterst bidra till ökad mångfald i svenskt näringsliv, säger Marika Treschow, vd för Academic Search och initiativtagare till Diversity Challenge, och tittar nöjt ut över IVA:s stora sal.

Årets seminarium har lockat rekordmånga deltagande företag, också utanför kretsen av partnerföretag.

Undersökningen Ungdomsbarometern från Cosmos visade nyligen att ungdomar med två utländska föräldrar har högre ambitionsnivå och större vilja att satsa på studier som leder till högstatusyrken med hög lön, jämfört med helsvenska ungdomar som tycker att status är mindre viktigt.

– Andra undersökningar visar att 70 procent av alla jobb förmedlas genom personliga kontakter och de personliga nätverken är det som sätter de verkliga förutsättningarna, säger Marika Treschow. Bristen på rätt nätverk är det största hindret för att få jobb för studenter med utländsk bakgrund.

Under ledning av moderatorn Dilsa Demirbag-Sten diskuterades – innan själva prisutdelningen – mångfald och affärsnytta av Ulf Spendrup, vice vd på Spendrups Bryggeri, Sarah Wamala, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet, tidningsmakaren Amelia Adamo samt Ikeas hr-chef Staffan Lindquist och 2008-finalisten Eliana Soleiman.

Sarah Wamala, själv född och uppvuxen i Uganda, vände sig till de unga finalisterna och gav några goda råd om hur man bäst tar sig fram:

– Häng med i samhällsdebatten, var nyfiken och påläst, ta reda på vad som händer i samhället och vad medelklassen pratar om, och var kulturellt bildad.

Resultatet från Ungdomsbarometern speglas i vad finalisterna Jasmina Aleksic och Jenny Chiem berättar. De säger efter prisutdelningen att föräldrarna sätter en hel del press på dem att ”bli något”, att de ska komma längre än dessa gjort.

– Vi har så mycket att ge men man måste bevisa något för sig själv och andra, säger Jasmina Aleksic. Vi har höga krav på oss själva och från föräldrarna men kan inte få så mycket hjälp hemifrån.

Jenny Chiem har samma erfarenhet.

– Man får ge 110 procent, man måste ha starkt inre driv och kämpa lite mer än de med svenskfödda föräldrar samtidigt som det är mer press hemifrån, förklarar hon.

Båda tycker att Academic Search seminarium är ett bra tillfälle att få träffa andra unga akademiker i samma situation.

Taif Al Mobarek studerar marknadsföring i Lund och är en av årets finalister.

– Den ideella sektorn kan också vara ingången till mångfald i företagen.

Ylva Edenhall

08-13 52 24

Följ E24 på Twitter eller Facebook

Utskriften presenteras i samarbete med:

Kommentera artikeln

Det finns 9 kommentarer på artikeln

Visar 1 till 3:

 Adamo suger!

Inlagd av: Cendrebello2009-02-09 10:51

Vilket hyckleri! Adamo jämrar sig över Bonniers oförmåga att få in tjejer i ledningsgrupperna. Om man hela tiden motarbetar de yngre, begåvade kvinnorna på förlaget av rädsla för konkurrens, då kan man väl inte förvåna sig över att dessa inte orkar kämpa för fullt. Nej, säkrare är då att ta tomhylsor under sina vingars skugga; ingen nämnd och ingen glömd.

 Re: Mattias, 2009-02-08 23:45

Inlagd av: osäkert2009-02-09 07:42

Ditt påstående är ganska fel, jag vet många som är fattiga som kämpar mindre än genomsnittet, istället har de blivit kriminella eller går på Soc, så kämpar glöden beror inte på levnadsstandarden utan mer på den personliga inställningen. Titta bara på de som födds rika i vissa fall som kämpar på med stiduier med mera så de kan få en hög position inom familjeföretaget.

 klart

Inlagd av: Mattias2009-02-08 23:45

Folk ur fattigdom arbetar alltid hårdare. dom vill ta sig ur sin sitvation.

Det är en självklar sak. Facket är över föresten.

Sidor:   « 1 2 3 »

För tillfället kan kommentarer inte lämnas.

Fler nyheter på E24 E24-Startsida