Vid regimskiftet 2006 skrotades det färdiga lagförslag om kvotering till boalgsstyrelserna, som då var ute på remiss. Men med både ett nytt val i antågande och signaler från Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann att kvoteringsfrågan inte är död, kan ett nytt förlag bli aktuellt igen.

Och då blir det till att göra ett rejält krafttag för många av företagen, om de ska undgå straff. Av de 40 av börsens 55 storbolag, som är klara med nomineringarna av styrelsenamn, eller redan valt styrelse, är det nämligen bara sex bolag som klarar de krav på könsfördelning i styrelsen som finns i utredningsförslaget. Resterande bolag på Stockholmsbörsens storbolagslista skulle få böta, visar E24 Kvinnas genomgång.

Bolagen som klarar sig är Atlas Copco, Axfood, Electrolux, SEB, Swedbank och Swedish Match.

Granskningen har genomförts på det sättet att samtliga storbolag med hela räkenskapsår har kartlagts och andelen kvinnor i styrelserna har stämts av med det lagförslag som den förra regeringen tog fram.

De bolag som inte lever upp till kraven ska enligt förslaget drabbas av en administrativ avgift som Bolagsverket får rätt att ta ut. Avgiften föreslås vara 150 000 kronor och är densamma för alla bolag. oavsett storlek, antalet anställda och företagets omsättning.

Den centrala idén i utredningsförslaget (Ds 2006:11, Könsfördelningen i bolagsstyrelser), som gjordes av docenten och bolagsrättsexperten Catarina af Sandebergs, är att det införs en ny paragraf i Aktiebolagslagen, ABL 8 kap. 9a§. Med den nya paragrafen införs ett könsfördelningskrav som siktar på att båda könen ska vara representerade i ett börsbolags styrelse med minst 40 procent.

Problemet är att man inte kan dela på människor och därför blir det praktiskt omöjligt att benhårt hålla på kravet med minst 40 procent. Därför skulle en kvotering, i enlighet med lagförslaget, i praktiken innebära en representation av kvinnor i styrelserna med mellan 33,3 procent och 50 procent. Hur stor procentsats det blir beror på antalet ledamöter i styrelserna.

För de bolag som vill kringgå kravet på minst 40 procent kvinnor i styrelserna gäller det, om lagen skulle bli verklighet, att välja en styrelse på tre eller åtta ledamöter. Med en styrelse med tre ledamöter räcker det med en kvinna och då blir alltså det kvinnliga inslaget 33,3 procent. I en styrelse med åtta ledamöter räcker det med tre kvinnor och då stannar kvinnorepresentationen på 37,5 procent. För alla andra storlekar på styrelserna måste bolagen ha 40 procent eller mer (men inte så mycket att det blir männen som blir underrepresenterade, för då gäller lagen på samma sätt för dem som för kvinnorna!).

Enligt utredningsförslaget ska de här reglerna gälla också för helstatliga aktiebolag. Men undantag från kravet på könskvotering görs för suppleanter och arbetstagarrepresentanter i styrelserna.

Genom att välja en avgift som sanktion så skiljer sig af Sandebergs förslag från det uppmärksammade kravet i norsk lagstiftning. I Norge kan ett aktiebolag, vars styrelsesammansättning inte rättats till, bli föremål för tvångslikvidation. Det är helt enkelt behörighetskrav för ett bolag, på samma sätt som det i svensk lagstiftning är reglerat att ett aktiebolag som har för få ledamöter i styrelsen eller för många ledamöter bosatta utanför EES kan upplösas.