SPANING | Del 3

Ju fler rapporter, desto kärvare budskap. Bilden av vad som väntar på arbetsmarknaden har mörknat för varje prognos som lagts fram. Helt klart väntar bistra tider.

– Det finns inte mycket positivt att säga om 2009. Varseltalen kommer att vara fortsatt höga, arbetslösheten kommer att gå upp och sysselsättningen minskar, sammanfattar Hans Tydén, utredare på Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen räknar i sin höstprognos, som bygger på en enkät med 12 000 arbetsgivare, med att sammanlagt 145 000 jobb försvinner fram till 2011.

Arbetslösheten ökar från dagens nivå på dryga 6 procent till 7,6 procent under 2009, för att året därpå stiga kraftigt till 9 procent.

Och utvecklingen kommer att gå fort, nu när höstens rekordhöga varseltal resulterar i uppsägningar.

– Tyvärr lär det bli en snabbt stigande arbetslöshet under första halvåret 2009, säger LO:s chefsekonom Lena Westerlund.

Hon liksom övriga bedömare räknar med att merparten av de varslade också förlorar jobbet, till skillnad från läget när konjunkturen är god.

Under perioden 2002–2007 blev 60 procent av de varslade uppsagda inom sex månader och 25 procent blev arbetslösa.

– Nu kommer andelen att snabbt svänga uppåt, säger Hans Tydén på Arbetsförmedlingen.

Statliga Konjunkturinstitutet kom strax före jul med en prognos som i stort överensstämmer med Arbetsförmedlingens: Arbetslösheten hamnar på 7,9 procent i år och 9 procent nästa år. Antalet sysselsatta minskar sammanlagt med 135 000 personer.

Av dem som tvingas lämna arbets­marknaden kommer också ”ett inte obetydligt antal personer” att göra det för gott, tror KI, som skriver ner prognosen över antalet arbetade timmar på ett par års sikt.

Svenskt Näringsliv gör en ännu mer pessimistisk bedömning. De närmaste två åren ökar arbetslösheten till nästan 10 procent. Sysselsättningen faller brant och en kvarts miljon jobb försvinner.

Den stora smällen får ungdomarna ta.

– Jag skulle tro att ungdomarna kommer att stå för hälften av den ökande arbetslösheten, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster.

Det är framför allt inom industrin som neddragningarna skett hittills. Under 2009 blir nedgången bredare och sprids över hela arbetsmarknaden, enligt Arbetsförmedlingen.

– Men exportindustrin drabbas hårdare och mer långvarigt nu än under krisen i början av 1990-­talet, säger Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv.

Sysselsättningen i industrin har minskat sedan 1960-talet och enligt Arbetsförmedlingen kommer andelen nu att minska från 15 till 12–13 procent av de sysselsatta.

IF Metalls utredningschef Ola Asplund varnar för effekterna om bilindustrins underleverantörer går omkull.

– De jobben kan vara borta för gott. Stora företag inom industrin som tvingas dra ner har ett annat läge. Deras existens är inte hotad och när konjunkturen vänder kan de lätt utöka antalet skift igen, säger han.

I den offentliga sektorn växer osäkerheten om jobben. Kommunerna får höjda kostnader för socialbidrag när arbetslösheten ökar. Samtidigt minskar inflödet av skatteintäkter.

De ”tysta varslen” har redan börjat verkställas, påpekade SKL, Sveriges kommuner och landsting, i en skrivelse till regeringen i december. Det sker genom att tillfälligt anställda inte får kontrakten förlängda.

Skatteunderlagets svaga tillväxt i kombination med att statsbidragen inte räknas upp i takt med inflation och kostnadsökningar kommer att gröpa ur finanserna i kommuner och landsting. Enbart minskningen av skatteintäkterna jämfört med tidigare prognoser motsvarar enligt SKL närmare 10 000 jobb de närmaste två åren.

– Vi riskerar att få se stora neddragningar, som kommer att spä på arbetslösheten ytterligare, säger Eva Nordmark, ordförande för fackförbundet SKTF.

Både arbetsgivare och fack i den offentliga sektorn kräver snabba besked från regeringen om höjda statsbidrag. Det ser även Konjunkturinstitutet som nödvändigt.

– Ju förr det kommer desto bättre, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén.

Många räknar också med nya krispaket från regeringen riktade mot den offentliga sektorn. För att hinna påverka kommunernas budget­arbete för 2010 behöver beskeden komma snart.

– Det medel som regeringen förfogar över som ger snabbast effekt är höjda statsbidrag till kommunerna. Det räddar jobb, säger LO:s chefsekonom Lena Westerlund.