SEB:s prognos för svensk ekonomi är ingen munter läsning. Och risken är att det kan bli ännu värre.

–Vi har att göra med en global synkroniserad recession, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist. Det är starka krafter i rörelse.

Han tror att tillväxten blir den svagaste i OECD-länderna sedan andra världskriget. Industri- ländernas ekonomiska sam- arbetsorganisation OECD har i sin höstprognos även lämnat en prognos för Sverige.

OECD ser nolltillväxt nästa år och en arbetslöshet som stiger uppåt 8 procent. Prognosen liknar det snälla scenariot som regeringen nyligen presenterade.

SEB:s prognos liknar mycket mer regeringens värstascenario.

SEB beskriver de närmaste åren som den djupaste lågkonjunkturen sedan krisen i början av 1990-talet. Tillväxten faller med drygt 1 procent 2009 och blir svag även 2010.

Arbetslösheten når nästan 10 pro-cent under 2010. Svensk ekonomi följer med nedåt i ”den synkroniserade internationella recessionen”.

I snitt blir tillväxten 0,2 procent under perioden 2008 till 2010. Nedgången blir alltså betydligt svagare än nedgången kring millennieskiftet men avsevärt bättre än under 90-tals- krisen, skriver SEB:s ekonomer.

Inflationen har toppat och faller kraftigt. Redan till våren, tror SEB, att inflationen ligger under Riksbankens mål 2 procent. Det lämnar fönstret öppet för rejäla sänkningar av styrräntan.

Till sommaren tror SEB att nuvarande styrränta (3,75 procent) tagits ned till 1,50 procent.

Men krisen botas inte endast med stora räntesänkningar från världens centralbanker. Världens regeringar satsar på en ”exempellös ekonomisk politik” för att komma tillrätta med en mycket allvarligt ekonomiskt läge.

Svenska regeringen satsar 32 miljarder kronor nästa år. Men alla, inklusive SEB:s ekonomer, räknar med att det kommer mer.

–Vi tror att regeringen satsar ytterligare 50 miljarder kronor till valet, säger Robert Bergqvist.

Regeringens satsningar betyder också att flera års överskott i statsbudgeten redan nästa år förvandlas till underskott. Året därpå, 2010, blir underskottet cirka 3,5 procent av bnp (vilket motsvarar 123 miljarder kronor).

Precis som för Sverige är den internationella situationen det avgörande för våra nordiska grannländer.

–Danmark ligger illa till, säger analyschef Håkan Frisén på SEB.

Danmark är på väg in i en djupare nedgång än i början av 1990-talet. BNP (bruttonationalprodukten) faller 1,5 procent nästa år och ekonomin står still året därpå.

Svag privat konsumtionstillväxt beror på den spruckna bostadsbubblan. SEB tror att prisfallet på hus accelererar och resulterar i en samlad nedgång på 25–30 procent.

I Norge sker också en snabb-inbromsning och snabb uppgång i arbetslösheten framöver.

–Men norrmännen klarar sig hyggligt. De har också utrymme att spendera mer pengar, säger Robert Bergqvist.

Även för den finländska ekonomin har tillväxtutsikterna försämrats snabbt. Utrikeshandeln mattas i takt med den globala inbromsningen.

Årets tillväxt på 2,4 procent förvandlas till –0,3 procent 2009 och endast 0,6 procent 2010. Den finländska skogsindustrin pressas hårt av lågkonjunktur och hot om ryska exporttullar.