2002 grundade de två barndomskamraterna Jonas Engwall och Adam Gillberg snusbolaget Skruf och tog upp kampen mot giganten Swedish Match. Bara fem år senare var bolaget sålt - i omgångar - till brittiska Imperial Tobacco och grundarna blev förmögna.

Jonas Engwalls del av kakan blev 135 miljoner kronor medan Adam Gillberg och hans pappa Gunnar fick 300 miljoner kronor.

Men varken Jonas Engwall eller Adam Gillberg har dragit sig tillbaka till en Söderhavsö för att stillsamt njuta av pengarna. Adam Gillberg håller just nu på och köper ut det kändistäta investmentbolaget Ledstiernan från börsen, se artikel här.

Jonas Engwall har för sin del satsat pengar i fyra företag varav de största investeringarna skett i den anrika möbelfirman Svenssons i Lammhult och hälsokostföretaget Risenta.

Jonas Engwall har valt att själv vara ordförande i alla fyra bolagen. Då kan han applicera sin speciella styrmodell som han säger kan göra ett bolag effektivt på två år. I sitt arbete utgår han från tre ledord: människor, struktur och fokus

– Min filosofi är att alltid omge mig med människor av toppklass. Bra människor kan göra vad som helst. Så det första jag gör när jag går in i ett bolag är att se vilka anställda som har en positiv energi och som kan ta bolaget till nästa nivå. De som inte vill vara med skärs bort, säger Jonas Engwall och låter ana att han har hårda nypor.

De bolag han investerat i är ofta typiska entreprenörsbolag, där en eldsjäl byggt upp verksamheten men inte drivit den på bästa sätt.

– Ofta är det entreprenören själv som bestämmer allt, ingenting finns skriftligt och alla beslut fattas på magkänsla. Men det ska vara ordning och reda i strukturen. Alla ska ha en chef, en arbetsbeskrivning och allt ska vara på pränt, säger Jonas Engwall som har examen från Handels i Stockholm.

Han menar att en vanlig fälla för entreprenörsbolag är att man satsar på för många saker. Det beror ofta på att entreprenörer är rastlösa idésprutor som vill satsa på nya projekt hela tiden.

– Men det gäller att välja en sak. Man kan inte fokusera på två olika saker, då blir man bara ganska bra på båda. Men målet är ju att bli världsmästare på en sak.

Jonas Engwall ställer också stora krav på sina styrelsekollegor.

– Många mindre bolag har inte optimala styrelser. Man måste vara bollplank, kritiker och beslutsfattare. Jag är en väldigt engagerad ordförande som tar mitt uppdrag på allvar och kräver samma sak av övriga styrelseledamöter. Man ska vara väl påläst inför mötena, annars får man ställa sig i skamvrån, säger han.

Jonas Engwall sticker inte under stol med att han är en utpräglad tävlingsmänniska.

– Jag brinner för själva företagandet. Att utveckla redan bra organisationer till världsklass. Och jag drivs av att vinna. Jag har alltid älskat att spela spel och i företagande får man allt. Det är som rollspel, Monopol, Risk och poker på en och samma gång, säger han.

Trots att investeringarna i Risenta och Svenssons har sugit mycket kapital så har Jonas Engwall pengar kvar för att göra nya satsningar. Han letar efter bra bolag som kanske haft lite problem i samband med exempelvis ett generationsskifte. Han undviker teknik- eller bioteknikbolag som gör saker han inte förstår.

Men eftersom hans filosofi är att vara en väldigt aktiv ägare så börjar han slå i taket för vad han hinner med.

– Jag kommer max att kunna göra två investeringar till. Vill jag göra fler så måste jag bygga en egen ”låda” med några anställda. Idag jobbar jag själv och det krävs mer resurser för att investera i många bolag.

Har du en dröm att bygga ett eget riskkapitalbolag?

– Ja, det har jag. Min dröm är att starta ett eget private equity-bolag som investerar i bolag som omsätter mellan 200 och 500 miljoner per år. Det planerar jag att göra någon gång. Om det sedan tar ett eller fem år, det vet jag inte.

Hans förebild är Altors vd och grundare Harald Mix. Altor har under det senaste året bland annat köpt Carnegie och ett apotekskluster, se artikel här.

– Harald Mix är absolut världsklass. Han är min idol och jag studerar noga allt han gör. Altor är väldigt operativa i sina bolag, andra private equity-bolag är lite för fokuserade på det finansiella och lämnar över det operativa till externa styrelser. Men jag vill jobba nära bolagen, säger Jonas Engwall.

Du blev ju ekonomiskt oberoende på Skruf, varför drar du dig inte tillbaka?

– Därför att det här det roligaste jag vet. Det är som att fråga en framgångsrik fotbollspelare varför han inte lägger av. Pengar är kul men inte det primära. Kolla på Sveriges rikaste person Stefan Persson, han har ju slitit med H&M i alla år, säger han och fortsätter:

– Det är inte roligt att ligga på den där Söderhavsön om man inte känner att man verkligen är värd det. Man måste leva randigt, säger Jonas Engwall.