Nya marknader och bättre affärsmöjligheter har lockat allt fler svenska småföretag att vända sig utomlands när konjunkturen viker. Trenden är stark – både bland småföretag som det senaste året påbörjat internationell verksamhet och bland de som planerar att göra detta framöver. Det visar SEB:s senaste Företagarpanel som genomförts under april månad och presenteras idag. Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom, är positivt överraskad av resultaten.

–Att det var så pass stor ökning var oväntat. Man har fått känslan i debatten att konjunkturnedgången gör att vi blir mer protektionistiska, men det här är en tydlig bild på att det är tvärtom.

På ett år har andelen småföretag som handlar med utlandet eller har utländsk tillverkning ökat med 6 procentenheter. Mest internationaliserade är företag med 10–49 anställda, där 61 procent gör affärer med utlandet idag.

Anmärkningsvärt är enligt Ingela Hemming också att 24 procent av enmansföretagen arbetar internationellt. Lågkonjunkturen tror hon bidrar till att man vill sprida sina affärer, och därmed också sina risker utanför en så liten marknad som Sverige.

–Många mindre företag kan känna att det är en fördel att inte bara finnas på en marknad. Snarare att man känner ett större behov av att bredda sig – risken ökar och man blir mer sårbar av att bara finnas i Sverige, säger Ingela Hemming.

Även Exportrådet, som hjälper svenska företag med etableringar utomlands, ser att internationell expansion är en naturlig effekt av lågkonjunkturer, men även att man som svenskt exportföretag befinner sig i ett bättre läge idag än under krisen i början av 1990-talet – trots att den svaga kronan gjort resor och investeringar utomlands dyrare.

–Att man försöker hitta nya kunder utomlands är inget ovanligt i en lågkonjunktur. När Sverige gick in i 1990-talskrisen var det även med ett relativt högt kostnadsläge i Sverige. Så är det inte idag, utan vi har ett ganska attraktivt läge för export, säger Mauro Gozzo, chefsekonom på Exportrådet.

Trots småföretagarnas positiva inställning till affärer med utlandet är det fortfarande förenat med många utmaningar. Brist på personliga kontakter, kulturella skillnader och ökade kostnader är faktorer som ofta är hinder för en utlandsetablering. Men för nystartade företag betraktar man ändå internationaliseringen som en naturlig utgångspunkt för sin verksamhet. Enligt Ingela Hemming är detta kännetecknande framför allt för yngre företagare.

–Särskilt yngre människor reser väldigt mycket och har bott mycket utomlands och har på så vis ett brett kontaktnät utanför Sverige. Det ger ju impulser till nya affärer hela tiden.

De nordiska länderna, Västeuropa och Baltikum ligger i topp när det gäller export av varor av tjänster. Men för tillverkning i andra länder dominerar Kina, följt av Baltikum. Från SEB:s kontor i Shanghai kan man också bekräfta att de har fått fler småföretag som kunder, vilket till stor del beror på att de mindre företagen drar nytta av varandras etableringar på nya marknader.

–Många av de mindre företagen upplever det som svårt jämfört med större företag som har bättre resurser. Småföretag jobbar ofta i nätverk och ju fler som finns på plats, desto lättare är det att få tips om bra kontakter, säger Ingela Hemming.

Exportrådet poängterar även att Baltikum har varit ett attraktivt alternativ för produktion utomlands på grund av den låga löne- och kostnadsnivån, som däremot drivits upp på senare tid. Men finanskrisens effekter mot de baltiska länderna talar enligt Mauro Gozzo för att man kan vänta sig en korrektion av de ökade kostnadsnivåerna.