INNOVATÖRER | Del 3

Snilleblixtarna för Ylva Ryngebo kom när hon i sitt dagliga arbete som röntgensköterska såg brister och behov av mer ändamålsenliga produkter. Även nu, som egen företagare, gästspelar hon regelbundet i sitt gamla yrke. Hon gör det för att träffa arbetskamrater och för att få inspiration till nya prylar. Tidigare, innan hon fick skjuts på lönsamheten i firman, behövde hon också hoppa in för att fylla påi familjekassan.

– Jag har periodvis nästan levt på vatten och bröd, gått på Myrorna och trippeljobbat och varit utan semester. Även om det nu går bra kan jag säga det. Det vete tusan om jag kan rekommendera uppfinnargebitet.

Praktiker och problemlösare har Ylva Ryngebo varit sedan hon var liten. Men det var först när hon för nio år sedan kom tillbaka efter en föräldraledighet till arbetet som ansvarig för ett njurlaboratorium som hon blev en praktisk problemlösare på jobbet.

– Jag hade tråkigt och kände mig understimulerad och blev tokig på en kompressionsanordning som inte fungerade. Därför skapade jag en produkt som gick att använda.

Vi träffar Ylva Ryngebo i villan i Tyresö, sydost om Stockholm, där både hon och maken driver var sitt privat företag. Han är i it-branschen. Familjen kompletteras med tre pojkar, hunden Snoffe av rasen Lagotto Romagnolo och en sköldpadda som kallas Sköldis.

En gemensam nämnare för hennes produkter är att de underlättar vid röntgenundersökningar – att de är färgglada och designade i mjuka former. De kan därmed bli en välkommen kontrast i en steril sjukhusmiljö.

I kontoret i villan visar hon upp de prylar som bär hennes signum. Här finns bland annat sandsäcksgrisar och sandsäcksråttor som används för att fixera, stötta upp och hålla fast organ som ska röntgas – till exempel då armar och ben.

Här finns Uro-comp, den första produkt som hon tog fram. Den används för att trycka ihop urinledarna i njurröntgen så att kontrastvätskan stannar kvar i njurarna under undersökningen.

En storsäljare är märkstaven som markerar höger och vänster vid röntgenundersökningar, en viktig markör vid röntgen då det är av största vikt att rätt sida på patienten markeras. Tidigare användes tejpbitar som lätt föll bort.

Ylva Ryngebo säger att hon i början av uppfinnarkarriären hade dåligt självförtroende, inte vågade lita på sin egen förmåga att kreera nyttiga röntgenprylar. Samtidigt drevs hon av sina drömmar, en längtan och en drivkraft. Hon tog hjälp av personer som hon trodde kunde hjälpa henne vidare på uppfinningsvägen men hjälpen stjälpte henne i många fall.

Det har varit oerhört tuffa år och hon har genom misstagen insett att det inte går att lita på alla affärskontakter.

Orden utnyttjad och lurad återkommer när hon ser tillbaka på de första åren som uppfinnare.

– Det har gått så långt att jag fått köpa tillbaka min egen uppfinning. Men jag har lärt mig att vara jätteförsiktig med vem jag skriver avtal. Devisen att man i affärer inte har några vänner är något man ska ha i bakhuvudet hela tiden.

Ylva Ryngebo skyndar sig att tillägga att hon visst haft ovärderliga kontakter som verkligen hjälpt henne på traven som uppfinnare och affärskvinna och nämner bland annat statliga Almi, landstingsägda Danderyd Innovation och företaget Siemens. Hon rekommenderar även nya uppfinnare att ta kontakt med Uppfinnareföreningen.

Ylva Ryngebo har också belönats för sin idérikedom, fått Stockholms stads uppfinnarpris och priset som Årets kvinnliga uppfinnare.

– Dessa pris har kommit vid precis den rätta tidpunkten då det varit kärvt i firman. Så nåt eller nån där uppe måste gilla mig. Då är det bara att spotta i nävarna igen och gå vidare.

Det där med patent är ett eget kapitel. De är inte vattentäta, tycker Ryngebo som anser att patentskydd kan kosta mer än vad det smakar. Hon har plöjt ned närmare 150 000 kronor i patentskydd och frågar sig om det är värt detta.