Microsofts koncernchef Steve Ballmer var lika uppskruvad som vanligt när han mitt i sommaren hoppade fram på scenen i Atlanta, USA. Företaget hade ett stort kundmöte och det var dags för Steve Ballmer att sätta sitt namn på dvd-skivan med nästa version av operativsystemet Windows.

Inga fler ändringar skulle göras och inför jublande åhörare slog Steve Ballmer fast att allt var klart. Tre månader innan de första datorerna med det nya operativsystemet Windows 7 ska börja säljas den 22 oktober kunde han lämna över mjukvaran till datortillverkarna.

Både för tillverkarna och Microsoft var det ett hett efterlängtat tillfälle. Föregångaren Windows Vista blev en stor flopp och varken konsumenter eller företagskunder var lockade av det nya systemet. Frågan är bara om det var ett tillfälligt ointresse.

För samtidigt som operativsystemen i persondatorerna utvecklats snabbt har också fokus flyttat från det vi gör i datorn till det vi gör på internet.

Få orkar bry sig om nya funktioner i operativsystemet när de ändå lägger det mesta av sin datortid på att via webbläsaren läsa nyheter, använda Facebook eller något annat.

– Man kan säga att vi under de senaste 20 åren gått fel väg när vi ständigt lagt till fler funktioner till operativsystemen. Nu håller man i stället på att slänga bort all funktionalitet som inte behövs för att göra systemen mindre och snabbare, säger Ali Ghodsi, it-forskare vid universitetet i Berkeley, USA.

Googles kommande operativsystem Chrome OS verkar bli ett sätt att möta den här trenden. Det ska bli ett litet system inriktat på webbtjänster.

Men det är också nya förändringar på gång som gör att intresset för operativsystemet och för prestandan i datorn kan få fart igen. En kritisk faktor är processorn, den centrala del som utför alla beräkningar i en dator.

Processorn har år efter år blivit snabbare och det har gjort att datorerna klarat av allt mer avancerade funktioner. En metod att förbättra prestanda har varit att skruva upp klockfrekvensen.

Det fungerade bra tills för fyra–fem år sedan men den vägen har nu i praktiken stängts. Om man fortsätter att skruva upp frekvensen blir det för varmt och en alltför stor energiförlust.

Därför arbetar man även i persondatorerna med processorer som har flera kärnor. I stället för att göra uppgift efter uppgift kan man med flera kärnor arbeta parallellt med olika delar av en uppgift. Då går det snabbare utan att det blir för varmt.

Men det riktigt stora steget kommer när man går från flera kärnor till väldigt många kärnor. Processortillverkaren Intel har redan testat en prototyp med 80 kärnor medan forskarna talar om att vi på sikt kan få tusentals kärnor.

Det innebär att de operativsystem och dataprogram vi använder idag i grunden måste göras om.

– Bakom kulisserna är det här en väldig skillnad och den påverkar även operativsystemen enormt mycket, säger Joakim Eriksson, dataforskare på SICS, Swedish Institute of Computer Science, i Kista.

På Microsoft i Sverige är teknikchefen Daniel Akenine inne på samma spår.

– Problemet är bara att stora delar av mjukvaruindustrin inte tagit till sig förändringen med många kärnor, säger Daniel Akenine.

Resultatet väntas i vilket fall bli betydligt snabbare datorer än idag. För oss vanliga användare innebär det att vi kan göra mer med video, spel, bilder och andra typer av media. Det öppnar också för nya sätt att styra datorn med hjälp av röst eller rörelser.

Den högre prestandan kan också användas till att göra datorerna förutseende. Datorn räknar ut vad du sannolikt kommer att göra härnäst och när du ger kommandot att till exempel beskära en bild, har datorn redan gjort alla beräkningar.

Och så blir det möjligt att spara energi när man använder många kärnor. Det har extra stor betydelse i alla typer av bärbara datorer.

Men Ali Ghodsi påpekar att utvecklingen av nya program också blir betydligt mer komplicerad framöver när man ska anpassa sig till system med många kärnor. Programmen kommer även att innehålla många fler fel än idag.

– Det är en direkt följd av att vi människor har svårt att hantera parallellism. Vår hjärna är konstruerad så att vi vill göra allt steg för steg, säger Ali Ghodsi.

Men den dominerande trenden just nu är ändå att operativsystemet i den egna datorn betyder allt mindre. Allt fler väljer att använda program och spara filer på internet. Då räcker det med en väldigt enkel dator, ett basalt operativsystem, en webbläsare och en internetanslutning.

Allt jobb görs sedan i någon av de enorma datahallar som Google, Amazon, Microsoft med flera bygger upp världen över. Det här brukar kallas molnbaserade tjänster, allting finns någonstans i ett tänkt it-moln.

Daniel Akenine talar även om hur vi ser tydliga pendelrörelser i it-branschen. Datorkraften har vandrat från datorhallen, till persondatorn på skrivbordet och är nu på väg ut i it-molnet.

Allt styrs av var det för tillfället är billigast att få fram kraften. Det kan leda till att fokus snart flyttar tillbaka till persondatorn igen när processorer med väldigt många kärnor gett dem ny fart till lågt pris.

– Jag tror faktiskt att vi nu kommer att gå åt båda hållen samtidigt. I vissa fall är det intressant att använda datamolnet. Men vissa spel och andra saker som kräver väldigt mycket kapacitet är inte lika effektivt att köra på en central dator, säger Daniel Akenine.