”Innovation är en passion för mig. Det ska bubbla i magen och vara roligt”, säger Karin Järverud som bland annat sysslar med improvisationsteater på sin fritid. Och så, för att fotografen ska få en bra bild, hoppar hon glatt förbi utanför renrummet på St. Jude Medical där man monterar elektroder som ska kopplas till hjärtat på patienter. Foto: Malin Hoelstad/SvD

”Innovation är en passion för mig. Det ska bubbla i magen och vara roligt”, säger Karin Järverud som bland annat sysslar med improvisationsteater på sin fritid. Och så, för att fotografen ska få en bra bild, hoppar hon glatt förbi utanför renrummet på St. Jude Medical där man monterar elektroder som ska kopplas till hjärtat på patienter. Foto: Malin Hoelstad/SvD

Kreativitet som får hjärtat att slå

2009-08-03 | Publicerad 08:04  |  Uppdaterad 2009-08-05, 11:47

Det var tre svenskar som satte pacemakern på kartan. Drygt 50 år senare jobbar Karin Järverud vidare med att utveckla nya metoder som kan hjälpa hjärtsjuka. Hennes forskargrupp prövar systematiskt nya lösningar för att bli innovativa, som att klämma på kantiga saker och gå baklänges.

Foto: Malin Hoelstad/SvD

Foto: Malin Hoelstad/SvD

Fakta

I oktober 1958 gjorde kirurgen Åke Senning världens första implantation av en pacemaker.
Operationen skedde på Karolinska sjukhuset och på operationsbordet låg Arne Larsson som led av en livshotande hjärtsjukdom.
Eftersom hans tillstånd var kritiskt måste arbetet med att få fram pacemakern gå snabbt. Operationen gick bra och Arne Larsson fick under årens lopp många nya pacemakers.
Uppfinnaren av den lilla apparaten var Rune Elmqvist som då arbetade på Elema Schönander. Deras pacemakerverksamhet är idag en del av St. Jude Medical.
Idag finns det omkring tre miljoner människor som har en pacemaker inopererad. Möjligen förstod Rune Elmqvist inte riktigt vilken bedrift han bidragit till. Han sökte visserligen patent men fullföljde aldrig sin patentansökan.
Hos St. Jude Medical kan man se en modell av den första pacemakern. Den ser ut som en hockeypuck i miniformat i genomskinlig plast.
Rune Elmqvist använde för övrigt en skokrämsburk när han göt plasten. I plasten hade han då satt en pulsgenerator, ett uppladdningsbart batteri och elektroder som vid operationen skulle gå vidare till hjärtat.
Källa: St. Jude Medical.
St. Jude Medical är ett amerikanskt medicinteknikföretag med huvudkontor i St. Paul, USA. Företaget har omkring 14000 anställda och är noterat på New Yorkbörsen.
St. Jude Medical utvecklar bland annat pacemakers, hjärtklaffar och hjälpmedel för hjärtpatienter.
I Sverige har St. Jude Medical ett stort kontor med 700 anställda i Barkarby nordväst om Stockholm. Av dem arbetar 200 personer inom forskning och utveckling.
Företaget hade under 2008 en försäljning på 4,4 miljarder dollar och gjorde en nettovinst på 0,4 miljarder dollar. Varje år satsar bolaget motsvarande 12–13 procent av försäljningen på forskning och utveckling.
Den svenska delen arbetar med pacemakers och med implanterbara defibrillatorer. Sverigedelen står också för omkring 400 av de 1800 patent som hela koncernen har. St. Jude Medical hamnade för två år sedan som nummer åtta på listan över vilka svenska företag som lämnat in flest internationella patentansökningar.

Verktyg

INNOVATÖRER | Del 4

Traditionerna är onekligen tyngande på St. Jude Medical. Visserligen är det ett amerikanskt företag. Men St. Jude Medical har en stor anläggning i Järfälla med direkta rötter till de svenskar som 1958 var först i världen med att operera in en pacemaker, en metod som sedan dess räddat tusentals liv.

Företaget satsar också hårt på forskning och stoltserar gärna med hur många patent man har. Så den forskare som vill sticka ut i den här miljön behöver göra något alldeles extra.

Kanske är det därför som Karin Järverud, med tolv egna patent i fickan, pratar så mycket om hur man gör för att verkligen tänka nytt.

–Den kreativa processen fascinerar mig verkligen. Jag tror att alla kan vara kreativa, bara man får uppmuntran. Men det krävs en organisation för att klara av att arbeta med innovation på ett systematiskt sätt. Det är organisationen som skapar fröbänken till de idéer vi kommer med, säger Karin Järverud som formligen sprudlar av energi.

Det där är naturligtvis lättare sagt än gjort. Men Karin Järverud har flera exempel på vad man kan göra.

–Det viktigaste är att du gör något nytt varje dag, då börjar det hända saker i hjärnan. Prova med att äta frukost innan du duschar, istället för tvärtom. Eller gå baklänges en stund, säger Karin Järverud.

Hon pratar också om att det krävs tid. Ibland låser det sig bara och då är det bäst att låta hjärnan arbeta undermedvetet medan man gör något annat.

–Jag får ofta lägga undan problemen. Sedan kan svaret komma när jag står och kokar pasta. Då måste man vara beredd att sticka iväg direkt och börja arbeta.

På jobbet är det förstås inte lika enkelt att bara låta hjärnan arbeta i det undermedvetna medan man gör annat. Karin Järverud berättar om hur forskarna ibland tar till andra knep.

Det kan handla om att sitta ned med dem som jobbar i den tekniska supporten och pratat med kunder hela dagarna om olika problem. De kan ofta ge bra infallsvinklar.

Och när de 15 forskarna på St. Jude Medical själva åker bort under två dagar för att stämma av läget med varandra ska de ha associationsövningar där man jobbar med bilder eller känner på föremål som är kantiga, knottriga eller bara ovanliga på något sätt. Allt för att få nya infallsvinklar.

Lite udda? Ja kanske. Men som Karin Järverud ser det måste man göra annorlunda saker för att få inspiration.

–Vårt jobb är att vara innovativa. Vi ska ge enkla lösningar på komplexa problem och i vårt fall handlar det om att ta fram lösningar som är små, strömsnåla och bra för patienten, säger Karin Järverud som nästan föddes in i branschen.

Hennes pappa var ingenjör och mamman sjuksköterska. Då ligger medicinteknik rätt nära och Karin Järverud läste elektroteknik på KTH och har sedan dess jobbat på St. Jude Medical i 15 år.

Under hela tiden har hon arbetat som forskare och alla hennes patent handlar på något sätt om signalbehandling. Det är signaler från hjärtat som ska mätas och styras så att man får det att fungera så normalt som möjligt.

Men än så länge har hennes patent inte använts i någon färdig produkt och det är väl i sig en bra belysning av hur det i praktiken ser ut för många forskare. De kan vara först med en bra lösning men av olika skäl är det en annan teknik som blir den etablerade.

I början av 1990-talet, när defibrillatorn var i sin linda, arbetade Karin Järverud och en kollega till exempel med en lösning för igenkänning av olika typer av hjärtrusningar. I praktiken har man sedan valt en annan lösning för hur dagens defibrillatorer byggts upp.

–Det handlar också om att ha rätt timing för att det verkligen ska bli något. Jag kan gå i pension utan att jag fått in något av mina patent i en produkt. Men det gör inte så mycket för jag fungerar ofta som moderator och jag är övertygad om att några idéer från mig i vilket fall har bidragit till att det blivit en produkt, säger Karin Järverud.


Tomas Augustsson

Följ E24 på Twitter eller Facebook

Kommentera artikeln

Det finns 0 kommentarer på artikeln

Kommentarer på artiklar kan göras inom 72h efter publicering.

Fler nyheter på E24 Entreprenör