På senaste tiden har det vid flera tillfällen förekommit våldsamma protester mot europeiska företagsledare. I går samlades över 1 000 upprörda stålarbetare utanför stålbolaget Arcelor Mittals bolagsstämma i Luxemburg. Demonstrationen urartade och arbetarna kastade rökbomber och gatsten mot huvudkontoret.

Även i Sverige har det funnits missnöjesaktioner. I slutet på april buades Volvo-chefen Leif Johansson ut av de anställda på lastvagnsfabriken i Tuve på Hisingen. Även om protesterna den gången begränsades till slagord som "Rädda jobben eller avgå" och ett demonstrativt nedtrampande av en gräsmatta så beskrevs stämningen som hotfull.

Inom de radikalaste delarna av fackföreningsrörelsen uppmanas nu Volvoarbetarna att ta till "franska metoder" för att rädda jobben. Detta kan både tolkas som en uppmaning till strejk och till "chefsnappning". På senaste tiden har ju en rad franska chefer låsts in på sina arbetsplatser av arbetare som är arga på nedskärningarna.

Även protesterna mot LO-ledaren Wanja Lundby-Wedin har varit skarpa i tonen och enligt medieuppgifter fick hon under AMF-härvans hetaste dagar eskorteras av livvakter när hon rörde sig ute på stan.

Internationellt finns också andra exempel på en ökad hotbild i finanskrisens spår. De anställda på den amerikanska försäkringsjätten AIG uppmanades i ett brev att inte gå utanför kontoret med några kläder eller väskor med AIG:s logotyp på eftersom det rådde protester mot bolagets bonusar, se ledningens brev här.

I Storbritannien fick Royal Bank of Scotlands förre vd Sir Fred Goodwin fönstrena sönderslagna på både sin lyxvilla och sin Mercedes. På Island blev finansmannen Jon Asgeir Johannesson i vintras attackerad med snöbollar.

Inom Svenskt Näringsliv tar man situationen på så stort allvar att man nyligen hade krisens säkerhetsaspekter som tema på ett seminarium.

- Många funderar på om säkerhetsläget har förändrats på grund av lågkonjunkturen. Det är klart att det finns vissa förändringar men det är inget dramatiskt. Det finns alltid ett antal virriga människor som agerar oavsett konjunktur och det finns alltid ohederliga människor som inte bryr sig om huruvida det går bra eller dåligt för bolagen, säger Svenskt Näringslivs säkerhetsexpert Tommy Svensson.

På Ericssons rapportpresentation nyligen stod en livvakt på post bredvid vd Carl-Henric Svanberg även under intervjuerna med media. Tidigare har det funnits säkerhetspersonal i lokalen men de har hållit en betydligt lägre profil. Enligt uppgift till E24 har även flera av storbankerna stärkt sitt skydd runt ledningsgrupperna.

- Det här är någonting som ökar hela tiden och som inte går att direkt koppla till lågkonjunkturen. Tidigare har det funnits en inställning att det tillhör jobbet att få efterhängsna personer efter sig, nu har vi nyligen fått en lagstiftning mot stalkning exempelvis, säger Tommy Svensson.

På Gothia Protection, som har storföretag som som ICA, Microsoft, Pfizer och Louis Vuitton bland sina kunder, har man märkt att företagsledarna gärna vill ha med sig skyddspersonal när man ska presentera känsliga nyheter.

- Det förekommer att företagsledarna tar in personskydd när man ska ge tråkiga besked. Och eftersom sådana händelser har ökat i krisen så kanske man kan säga att det har ökat. Men det har inte varit någon dramatisk ökning av personskyddet den senaste tiden, säger Stellan Kjellberg, operativt ansvarig på Gothia.

Han menar att den stora skärpningen av säkerhetsarrangemangen i svenska företag kom för några år sedan, när Autoliv-chefen Lars Westerbergs son kidnappades 2002 och Siba-ägaren Fabian Bengtsson bortrövades 2005.

- De händelserna var en ögonöppnare för många vilket ökade medvetenheten dramatiskt, säger Stellan Kjellberg.

Säkerhetskonsulten Olle Fjordgren - som hjälper företag att kartlägga sina hotbilder - framhåller att risken för kidnappning eller hatbrott på grund av missnöje är mycket liten. Däremot menar han att den militanta aktivismen har blivit ett hot att ta på verkligt allvar.

Här finns också ett färskt exempel. I slutet av april attackerades Vattenfalls vd Lars G Josefsson av fyra klimataktivister som bombarderade honom med gröna färgbomber. I ett mejl tog en grupp som kallar sig Gula arméfraktionen på sig dådet.

- Här skulle det ha hjälpt med ett par vanliga väktare som fanns i lokalen, det här är inget som man behöver hyra in dyra personskyddsväktare för att klara av att hantera, säger Olle Fjordgren som driver bolaget Granit Säkerhet.