Det är en sommardag som känns som höst. Miljön nära Kungens kurva, i södra Stockholm i ett industriområde, är inte särskilt upplyftande men det tycks inte inverka negativt på Klas Stoltz skaparförmåga i det privata företagets kontorsutrymmen där såväl det administrativa som det uppfinningsrika har sin kärna.

Hans fru Inger arbetar också där och tar hand om sekreterarsysslorna.

Samtidigt några mil norr om Stockholm i Järfällafabriken, Colorplast, är det full fart på tillverkningen av färgklämman – den produkt som Klas Stoltz utvecklat tillsammans med storebror Kjell och Kjells svåger Bo Gustavsson. Det är även de tre som äger företaget Färgklämman medan fabriken har en delägare till.

– Vi har kompletterat varandra väl med våra olika bakgrunder. Men det är väl mest jag som stått för uppfinnarblixtarna, säger Klas Stoltz.

Under den timme fotografen och jag träffar en stolt uppfinnare och bland annat tittar in i ett arbetsrum i kontorslokalerna där det, som det ska göra, råder kreativ oreda hinner runt 2 000 klämmor sättas samman i fabriken.

Den mångsidige uppfinnaren berättar med stor entusiasm om originalprodukten som sedan den lanserades för 26 år sedan sålts i 60 miljoner exemplar totalt, hamnat i klädbutiker i stora delar av världen och ständigt dykt upp i nya, förfinade versioner.

Klas Stoltz visade prov på sin uppfinningsrikedom redan i barndomen då han som liten grabb kreerade fordon i modellera.

– Jag lånade morsans brödkavel och en skalpell för att skära ut detaljer ur leran. Det gick bra att bygga både bilar och båtar.

Det var i slutet av 1970-talet som bröderna Stoltz och Bo Gustavsson, som motvikt till deras fruars syjuntor, uppfann sina egna juntor. Det började, som Klas Stoltz uttrycker det, som ren familjeterapi.

Men allt eftersom upptäckte trion att deras idéer inte alls var någon skåpmat. De hade något stort på gång genom sin samlade arbetslivserfarenhet.

Klas Stoltz, som några år tidigare haft en chefspost i ett amerikanskt företag och där en affärsidé var larmbrickor, såg avigsidor med dessa larm. Falsklarmen duggade tätt. Varför inte tillföra ytterligare en komponent – en färg – som skulle göra den stulna varan obrukbar och kommersiellt omöjlig att sälja vidare för snattaren.

– Det handlade om att ta bort stöldincitamentet. Tjuvarna drar ingen nytta av stölden när klädesplagget blir färgat.

Läkemedelsbolaget Astra var till god hjälp genom att de tre innovatörerna kunde låna ett laboratorium i Södertälje utan kostnad. Där kunde de testa tekniken – att fylla glasampuller med färg.

De vågade så småningom lämna sina trygga anställningar. Och när de väl rullade ut produkten Colortag på marknaden, 1983, var de solo med sin version av stöldskydd.

Branschkollegorna, som saknade färg, dömde ut produkten som ointressant för klädbutikerna men deras tummen ned visade sig vara falsklarm. Färgklämman blev en kommersiell succé inte bara här hemma.

Upptäckterna har skyddats genom en rad patent som kostat 5 miljoner kronor sammantaget. På senare år har kinesiska tillverkare tagit fasta på framgången med originalprodukten, lyckats kringgå patenten på ett sofistikerat sätt och gör kopior som är betydligt billigare att producera i kraft av mycket lägre kostnader för arbetskraft i Kina. Det slår mot Stockholmsföretaget.

– Inom kort kommer vi nog att tvingas lägga ut en del av produktionen till Kina. Och om några år kommer vi sannolikt att sälja vårt företag till någon utländsk köpare.

Helst skulle han ha velat att bolaget gick i arv till nästa generation men barnen är inte intresserade. Klas Stoltz säger att han jobbar halvtid numera. Det är svårt att verifiera uppgiften. För en uppfinnare flyter arbete och fritid samman.

Att uppfinningsrikedomen inte sinar illustreras av att han nu håller på att utveckla en provtagningskapsel som sväljs ned med ett glas vatten.

Med denna metod ska det kunna gå att smärtfritt ta prover och diagnostisera mag- och tarmsystemet. Förhoppningen är att man därmed i tid upptäcker bland annat svårupptäckta cancerformer som cancer i bukspottskörteln.