Det började med att arkitekten och båtmänniskan Lars Wimnell från Göteborg hittade en herrelös båt vars förtöjning släppt. Han försökte desperat att få kontakt med ägaren men varken i båten eller i båtklubben gick det snabbt att få fram några kontaktuppgifter.

Så föddes idén till Bryggsamverkan, en SMS-baserad larmtjänst där båtägare enkelt kan få meddelande om något har hänt deras båt. Poängen är att man inte ska behöva skriva ut sitt namn och telefonnummer direkt vid båten eftersom det exempelvis kan öka risken för inbrott hemma om båten är borta.

När det gäller jakten på en lämplig affärspartner var valet självklart: Lars Wimnell vände sig till sin 28-årige son August och tillsammans utvecklade de konceptet.

- Vi hade pratat länge om att det skulle vara roligt att starta en egen grej. Nu kom jag på den här idén utifrån ett konkret behov och efter att ha stött och blött idén så gjorde vi slag i saken, berättar Lars Wimnell.

Två år har det tagit från idéns födelse till att tjänsten nu lanseras. Lars Wimnell tycker att han och sonen kompletterar varandra bra, särskilt eftersom de har erfarenheter från olika ålderskategorier.

- Jag tror att vi har haft mycket nytta av att vara olika gamla. Jag har varit lite mer idégubbe med många kontakter i vår målgrupp. August har bra koll på teknik och layout. Som lite yngre kanske han hade en tendens att vilja dra på ännu mer direkt och lansera ett ännu större system medan jag har kunnat dämpa entusiasmen lite och tänka realistiskt, säger han.

Både Lars och August Wimnell tycker att det finns tydliga för- och nackdelar med att samarbeta inom familjen.

- Det är nog lättare att man låter känslor ta överhanden när man samarbetar inom familjen. Det är lättare att visa sin irritation på farsan, det har man ju gjort några gånger under uppväxten. Å andra sidan behöver man inte vara så artig utan kan vara mera rak, säger August.

- Inom familjen måste man ju också ta en del andra hänsyn som man slipper med en vanlig affärspartner. Men å andra sidan är vi otroligt lojala med varandra och man kan ju jobba mycket mer gratis, säger Lars.

Och gratisjobbet behövs. August säger att de båda lagt ned "oöverskådliga" mängder tid och en hel del pengar i projektet. Dessutom har de tagit ett banklån på 100 000 kronor för att få ihop kapital att starta ett aktiebolag.

- Jag har nog satsat 100 000 av mina egna pengar på det här. Men ändå har vi bara råd med 10 procent av den marknadsföring vi skulle vilja genomföra för att verkligen nå ut, säger Lars Wimnell.

Enligt innovationsprofessorn Kaj Mickos är bristen på riskvilligt kapital i det tidiga skedet ett av de mest hämmande inslagen i det svenska entreprenörsklimatet. Han menar att det finns alldeles för lite riskkapital inom svenska familjer, jämfört med exempelvis USA.

- Det här exemplet är otypiskt i Sverige, tyvärr. Det är mer typiskt i våra invandrargrupper, de som kanske har svårare att få låna i bank. Där finansierar familjen mer. Men i USA finns det här mycket och kallas "f-capital", alltså pengar som kommer från "family and friends". I Sverige är skillnaden mellan svält och välstånd ett par månadslöner för medelklassfamiljer så vi har inget riskkapital att satsa, säger Kaj Mickos.

Han tycker inte att svenska riskkapitalister lever upp till sin etikett.

- Det är ett skriande behov av pengar i de tidiga stadierna. Men dagens riskkapital utmärks av att det aldrig tar någon risk. De köper börsnoterade företag och säljer dem vidare. Men vi måste ha en allvarlig diskussion om hur vi kan få kapital i bolags första skeden. Bolag uppstår inte genom jungfrufödsel, säger Kaj Mickos som utvecklar sina resonemang i artikeln här.

Han får stöd av en undersökning från organisationen Företagarna som visar att de allra flesta företag startas med grundarens egna pengar. 80 procent av nyföretagarna får sin finansiering genom egna medel, på andra plats kommer banklån och först på tredje plats kommer kapital från släkt och vänner.

- Den senare delen är en försvinnande liten bit. Men jag tror egentligen att sådant här familjeföretagande är ganska smart. Dels finns mindre risk att man har missförstått sin partner, dels finns en fördel i kapitalsynpunkt eftersom lite äldre personer ofta har mer sparade pengar än sina yngre släktingar, säger Lars Jagrén, chefekonom på Företagarna.

För Lars och August Wimnell betyder bristen på kapital att de nu tvingas "smyga igång" med förhoppningar om att ryktet om det smarta systemet ska sprida sig bland båtfolket. Det hägrande målet är att någon gång i höst ha fått in 2 000 abonnenter.

- Då skulle vi få tillbaka de konkreta pengar vi lagt ut. Men naturligtvis tar det mycket längre tid innan vi får tillbaka något för allt jobb vi lagt ned, säger Lars Wimnell.

- Och ännu mer än pengar skulle vi faktiskt vilja få till ett samarbete med någon som är businesskunnig. Vi kompletterar varandra bra men ingen av oss är någon affärsman, tyvärr, säger August Wimnell.