En mindre platsbunden arbetsmarknad, nya möjligheter till produktutveckling och innovation och framväxten av nya ekonomier som inte är knutna till enskilda länder. Så kommer utvecklingen inom virtuella världar att påverka företagandet. Det tror forskaren Robin Teigland, docent på Center for Strategy and Competitiveness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Robin Teigland står bakom konceptet “avaprenörskap”, hennes eget ord för de småföretagare som bedriver verksamhet inom en virtuell värld.

– Affärer sker också i virtuella världar men istället för att träffa en person träffar man en avatar. Man behöver inte ha en, men det är svårt att bedriva avaprenörskap utan en avatar, säger hon.

För att bedriva avaprenörskap krävs en virtuell ekonomi, med en växelkurs till den riktiga världens valuta. Dessutom krävs möjligheten att själv skapa och bygga produkter inom ekonomin.

– Det finns tiotusentals avaprenörer bara i världen Second Life. Globalt sett kanske flera hundra tusen. Av dessa är det uppskattningsvis fem procent som har det som sin huvudsyssla, säger hon.

Företagen som startats inom virtuella världar är ofta enmansföretag, men det finns exempel på verksamheter som expanderat och har över flera hundra anställda.

Och vem som helst kan starta ett virtuellt företag.

– Som avaprenör behöver du inget startkapital. Är du duktig kan du bygga upp din egen verksamhet i alla fall. Startkapital underlättar, men många av de mest framgångsrika entreprenörerna startade sina företag med bara fem dollar i fickan, säger Robin Teigland.

De flesta avaprenörer är verksamma inom den kreativa industrin. Musik, design, och överhuvudtaget allt som har med utbildning och coaching att göra, är vanliga affärsområden.

Många avaprenörer har startat sin bana genom att tillverka en enklare produkt och sälja denna till andra användare. Kläder, bostäder eller tjänster inom upplevelseindustrin, allt tillverkat av ettor och nollor. För vissa går affärerna så bra att de har möjlighet att utvidga verksamheten.

– Som avaprenör har man möjlighet att anställa människor från hela världen. Arbetskraften blir mobil på ett helt annat sätt då kontoret är virtuellt, säger Robin Teigland.

Ett exempel hon tar upp är en avatar hon själv mötte i en klädbutik i Second Life. De började prata och kvinnan i fråga berättade att hon till vardags är hemmafru baserad i New Jersey. När barnen är i skolan arbetar hon extra några timmar om dagen som ett virtuellt butiksbiträde, mot provision.

Robin Teigland liknar denna utveckling vid handelns uppkomst. Möjligheter till sjöresor och annan transport skapade flöden av varor över nationsgränserna. Denna utveckling följdes sedan av digitaliseringen av finansbranschen, som möjliggjorde internationella pengaflöden.

Nu har uppkomsten av virtuella världar skapat möjligheter för arbetskraft att flöda fritt, oberoende av nationer och den verkliga världens regleringar.

Men det är inte helt oproblematiskt. Ännu saknas regelverk för områden som immateriella rättigheter och finansiella frågor inom den virtuella världen. Robin Teigland tror att detta skapar en osäkerhet hos företag inför att etablera sig virtuellt, och hon efterfrågar en striktare lagstiftning.

Virtuellt entreprenörskap kanske låter som en utopi, men det är företagandets framtid, tror Robin Teigland. Enligt henne befinner sig utvecklingen av webb 3.0 och 3D-internet idag där internet var i mitten av 90-talet.

Och det är om tio till 15 år som vi vänta oss det stora genombrottet för det virtuella företagandet, tror hon.

– Barn och ungdomar idag är uppvuxna med virtuella spel som Habbo och World of Warcraft. Det är när denna generation kommer in på arbetsmarknaden som saker kommer att börja hända, säger Robin Teigland.