Det är inte bara de stora energijättarna som klarar av att producera elektricitet.

Det lilla bolaget Windon tillverkar och säljer vindkraftverk till jordbrukare, småföretagare och privatpersoner.

Bolaget har funnits i två år och har hittills hunnit leverera ett 30-tal mindre vindkraftverk. Tio har gått till Italien som är bolagets mest intressanta marknad.

I Italien är det direkt lönsamt att köpa sin egen vindsnurra. I Sverige är det betydligt svårare att räkna hem investeringen.

- Jag skulle gissa att det tar ungefär 10 år. Men då får ingenting gå fel, ingenting får gå sönder, säger vd Lennart Carlsson.

Det är timmätningen i Sverige som är problemet, menar Lennart Carlsson.

Den som har ett eget vindkraftverk producerar ibland ett överskott som levereras ut på elnätet, ibland råder underskott och då hämtar den lilla elproducenten el från nätet.

- Om det blåser väldigt mycket en vecka så levererar du kanske ut hälften av det du producerar på nätet - energi som din granne tar. Och det tar naturligtvis Vattenfall och Eon betalt för.

- Nästa vecka blåser det ingenting. Och då ska du köpa motsvarande mängd el, men det kostar tre gånger mer att köpa elen än vad du får för den.

Och just därför är timmätning ett problem. Om mätningen skedde en gång varje halvår skulle vindkraftverkets ägare ha levererat ungefär lika mycket el till nätet som densamma hade plockat hem från elnätet.

- Om du producerar ungefär lika mycket som du använder – vilket ju liksom är tanken med detta - då skulle det inte kosta mer än den fasta investeringen, säger Lennart Carlsson.

I både Danmark och Tyskland har man mätare som går tillbaka vid produktion och leverans, och som tickar på när el hämtas hem från nätet. Så vill Lennart Carlsson ha det i Sverige.

I Italien är det ännu bättre. Där kan man räkna hem investeringen i ett vindkraftverk på under tre år, enligt Lennart Carlsson.

- Antingen väljer du att bara producera till dig själv, och då får du tillbaka drygt 50 procent av investeringen i skattereduktion för att du bidrar till en hållbar energiproduktion. Är du markägare köper du flera vindkraftverk. Sedan skriver du avtal med det statligt ägda energibolaget som innebär att du får cirka tre kronor per kilowattimme som du producerar.

- Köper du tre vindkraftverk kan du plocka hem mellan 500 000 och 600 000 kronor om året på det du producerar efter ett par år.

En annan entreprenör, arkitekten Karin Adalberth, med egna firman Primeproject, har valt att spara på energin, snarare än att producera ny.

Tillsammans med en kollega designar hon så kallade passivhus – hus som i princip inte behöver någon tillförsel av energi utifrån.

Men när hon skulle rita sitt eget hus satte hon ribban högre. Hon byggde ett hus som producerar mer energi än vad det gör av med – ett plusenergihus.

- Tekniken finns. Det är bara att göra det, säger hon till E24.

Det blev lite dyrare – närmare bestämt 12 procent. Och det var solceller och solfångare som utgjorde största delen av merkostnaden.

- Bygger man bostadsrätter för att sälja så gör man ingen vinst på att bygga energieffektivt. Men bygger man och planerar att förvalta fastigheten i 30-50 år, som allmännyttiga företag gör, då är det intressant, säger hon.

Det är solcellerna på taket som genererar och ger ett överskott av elektricitet.

- För värmen har vi solfångare, och solen är lite för svag för att ge värme från och med november till januari. Därför har huset försetts med en liten pelletskamin som vi eldar under de månaderna. Det kostar bara ett par hundralappar per år. Och tack vare sol-elen så blir det summa summarum överskott.

Men även här ställer den svenska energipolitiken till problem. I dagsläget är det inte lönsamt att sälja elektriciteten till energibolagen.

- Vi måste göra timmätning och ha ett extra abonnemang för att leverera el ut på nätet. Totalt gör jag en förlust på 700 kronor per år. Men jag hoppas på en lagändring snart.

För närvarande är byggbolagen mest intresserade av passivhus.

- Man jag har faktiskt inlett ett projekt med en aktör som är intresserad av att bygga plusenergihus. Om tio år kommer passivhus att vara standard. Plusenergihus kanske blir standard om 20 år, spår Karin Adalberths.