Tekniken utvecklas i rasande fart inom området förnyelsebar energi. Och det är alldeles nödvändigt anser inte minst miljöorganisationerna. Det finns knappt några fulare ord idag än "fossilt bränsle", och det är en energikälla som vi åtminstone vill röra oss bort ifrån.

Och vi är på väg. Det menar Ulf Boman, framtidsstrateg på konsultföretaget Kairos Future.

- Om 15 år kommer vi att passa på att ladda vår rena el-bil eller hydridbil på en halvtimme samtidigt som vi tar en snabb bensträckare och en hamburgare på Mc Donalds, spår han.

Om vi har ett perspektiv på 15 år, hur ser bilparken ut?

- Personbilar kommer att ha betydligt mycket mer inslag av el än idag. Det kommer bland annat att handla om hybridbilar, så kallade plug in-hybrider med både någon form av förbränningsmotor och en el-motor.

Dem ska kan man enkelt kunna ladda hemma vid huset, eller vid arbetsplatsen, via en elkabel som stoppas in i en väggkontakt.

Det kommer att komma fler både rena el-bilar och olika typer av hybrider som även går på bensin, diesel eller något biobränsle.

- På en laddning kommer man åtminstone att kunna köra 20 mil, men troligen runt 40 mil. Du kommer att kunna göra en snabbladdning på runt en halvtimme vid laddningsstolpar som kommer att finnas runt om i landet.

Och det är de traditionella biltillverkarna som kommer att utveckla och bygga bilarna.

- Volvo säger att de ska presentera en elbil om ett par år. Nu håller de på att utveckla ett laddsystem med Vattenfall och ABB. och Toyota ligger redan långt framme. De var ju först med sina hybridbilar.

Men allt handlar egentligen om ekonomi, menar Ulf Boman.

- Så länge det gamla är billigare än det nya kommer man inte att byta. År 2020 - 2025 kommer bensinen att kosta 25 kronor per liter. Inte på grund av att råvaran blir dyrare, utan på grund av beskattning. Det är enda sättet att få ned förbrukningen.

Tunga transporter kommer att vara en svårare nöt att knäcka.

- Där är jag mer osäker på om vi hinner ställa om inom 15 år. Mycket transporter kommer att läggas över på järnväg, men det som fortfarande går på vägarna kommer att drivas med relativt traditionell teknik.

Utbyggnaden av järnvägstrafik kommer att ske på framför allt lokal och regional nivå i tätbefolkade områden som Mälardalen och Skåne. Och det pågår redan diskussioner om att bygga en höghastighetsbana från Stockholm till Malmö och Göteborg.

- Till Göteborg skulle det ta två timmar och till Malmö tre timmar. Men i Norrlands inland och glesbebyggda områden kommer det att vara buss och bil som gäller. Att bygga ut järnvägen där kommer att bli för dyrt helt enkelt, säger Ulf Boman.

Det av miljöorganisationer utskällda flyget kommer att leva vidare, tror han. Men flygplanen kommer att bli väsentligt mycket energisnålare.

- Möjligen kan man tänka sig någon form av katalysatorrening. Och det håller på att utvecklas andra bränslen så det är inte helt osannolikt att vi kommer att få se biobränsledrivna flygplan. Vi talar om någon slags alkohol, bioolja eller biodiesel.

Husen kommer i framtiden att vara betydligt mer energisnåla. Vissa fastigheter kommer till och med att producera mer energi än vad de gör av med.

- Man har ju talat om passivhus - sådana som inte ska behöva något energitillskott. Men nu har man börjat tala om aktivhus - sådana som producerar ett energiöverskott.

Och visst kommer solfattiga Sverige att producera solenergi.

- Vi kommer inte att se några solcellsparker, däremot solfångare för el eller värme på hustak och eventuellt på husväggar. Idag pågår det forskning på sol-el, bland annat på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

- Den stora frågan i Sverige handlar om hur vi ska lagra energin. Vi har ju som minst sol när vi behöver värmen som mest.

Solenergin är ännu inte lönsam. Det är för billigt med olja och annan fossil energi. Och kanske inte om 15 år, men på ännu längre sikt - någon gång runt 2050 - kommer det att vara solenergin som löser mänsklighetens energiproblem, tror Ulf Boman.

- För att täcka Europas energibehov räcker det med att vi täcker ett område stort som Värmland i Sahara med solceller säger han.

- Men frågan är - om det nu ligger ett stort solcellsområde i ett land som Libyen - ska Libyen ha makten över Europas energiförsörjning? Det blir säkerhetspolitiskt besvärligt.

Dessutom fungerar energiöverföringen inte tillräckligt bra - ännu.

- Det kommer. HVDC är ordet - högspänd likspänning. ABB sysslar med det område.

Och vindkraft kommer vi att få se mer av.

- Det gäller både i större skala i form av vindkraftparker och mindre vindsnurrar, småskaliga, lämpade för det egna hemmet.

På medellång sikt tror Ulf Boman mycket på bioenergi, framför allt i Nordeuropa,

- Vi har överskott på skogsråvara och har ett överskott av jordbruksmark som inte odlas upp på grund av högeffektiva jordbruksmetoder. Vi kan välja att låta åkrarna växa igen eller odla energigrödor.

Däremot är han skeptisk till bränsleceller. En bränslecell är som ett batteri som "laddas upp" med vätgas.

- I minst 20 år har man sagt att om 5 år är bränsleceller kommersiellt gångbara. Idén är bra, men de är komplicerade, känsliga och vätgas är besvärligt att hantera. Och hur ska du få tag på vätgasen? Det krävs en massa energi för att få vätgas. I nischsammanhang kan dock bränsleceller dyka upp, säger han.