Genom Riksbankens kraftigt sänkta styrräntor och vidöppna likviditetskranar så har man möjliggjort för bankerna att öka sina räntemarginaler och öka intjäningen, inte minst genom att sänka inlåningssräntorna från allmänheten än mer.

”Bankbåtarna” fortsätter att flyta framåt, och precis som i visan är det inte dom – bankerna – som ror, ror så att svetten lackar. Än så länge.

Detta syns inte minst i de bokslut som hittills har lämnats där bankerna överlag har kunnat öka räntemarginalen för det fjärde kvartalet. Men trots detta så fortsätter bankerna att både skaka och darra, med undantag för Handelsbanken, som ser ut att vara den klart stadigaste svenska bankskutan.

För kreditförlusterna har börjat accelerera, om än från låga nivåer. De sänkta korträntorna har sannolikt givit respit för en del pressade låntagare, men i takt med att den allt svagare konjunkturen slår igenom i deras betalningsförmåga så lär inte detta kunna hålla emot att förlusterna växer sig väsentligt större.

Hur stora kreditförlusterna blir är svårt att bedöma, men Nordeas, (där den svenska staten genom att teckna sin andel sätter sig ännu djupare i ”bankbåten”), SEB:s och Swedbanks nyemissioner på 25, 15 respektive 10 miljarder kronor, är en indikation på att det värsta återstår.

För det handlar inte enbart om att ”skapa utrymme för en ökad kreditgivning” som bankerna motiverar sina nyemissioner med, utan om att bygga buffertar och bibehålla förtroendet om eller snarare när de stora smällarna kommer.

För utlåningen till Baltikum är fortfarande en mycket stor ännu ej desarmerad bomb (liksom även utlåningen till Ryssland, Ukraina och andra tuffa marknader).

Detsamma gäller även mera specifikt utlåningen till riskkapitalbolag, shippingindustrin, högbelånade fastighetsbolag och sannolikt några andra för utomstående ej kända stora kreditrisker.

Därtill kommer att ingen ännu vet hur djup den generella nedgången blir och därmed kreditförluster hos hushåll och företag generellt utvecklas.

Svenska staten har satt upp ett kapitaltillskottsprogram på 50 miljarder kronor, där bankerna har sex månader på sig, från den 17 februari, att söka stöd. Drygt 5 miljarder dessa kommer att användas till Nordeas nyemission.

Även om börsen har börjat prisa in en vändning för bankerna och allmänekonomin, så är sannolikheten fortfarande stor att staten kommer att sätta sig bland ägarna till fler banker än Nordea.