Klockan 14.30 igår informerades Carnegie om att bankens tillstånd hade återkallats. Gissningsvis dröjde det inte länge innan kopiatorn på Finansinspektionen (FI) började spotta ut pressmeddelanden med texten: Om Riksgälden tar över ägandet kommer FI att omvandla återkallelsen till en varning.

Sedan går allt snabbt. Enligt nyhetsbyråerna informerar klockan 15.00 Erik Saers, vikarierande generaldirektör på FI, ännu ovetande journalister om att besked kommer att lämnas 15.05. Klockan tickar och 15.09 tar Riksgälden över ägandet av Carnegie.

Återkallelsen blev i ett slag en varning. Och istället för att en likvidator utsågs gick Riksgälden in och tog över förvaltningen.

De snabba besluten väcker onekligen frågor om i vilken utsträckning regeringen fick förhandsinformation från FI.

–Regeringen har förstått att det har legat i farans riktning, säger Erik Saers, men förnekar att FI informerat regeringen.

Det råder ingen tvekan om att det är ett historiskt beslut. År 2003 drogs tillståndet tillbaka för en liten bank som inte ännu hade påbörjat någon verksamhet. Men för någon bank som bedriver verksamhet har det aldrig tidigare hänt enligt Erik Saers.

Det är svårt att inte också nämna ord som förstatligande, även om FI själva använder en försiktigare terminologi.

–Det är ett tillfälligt övertag för att rädda statliga pengar, säger Joakim Schaaf, chefsjurist på FI.

Det finns flera orsaker till beslutet om återkallelse, som sedan omvandlades till varning. För det första hade Carnegie ”under lång tid tagit exceptionella risker genom att låna ut stora summor till en enskild kund”, som det står i pressmeddelandet.

Vem kunden är vill Finansinspektionen inte gå in på men att det handlar om stora summor står klart. Exponeringen uppgick till 80 procent av bankens egna kapital, vilket gjorde att Carnegie bröt mot reglerna om att en enskild exponering inte får vara för stor.

–Du får inte lägga alla ägg i samma korg helt enkelt. Här har man lagt merparten av alla ägg i en korg, säger Joakim Schaaf.

FI kritiserar också Carnegie för brister i fondförvaltningen. Carnegie har haft tillstånd av FI att bedriva verksamhet som förvaringsinstitut. Det är en kontrollfunktion som innebär att banken övervakar fondverksamheten. Förvaringsinstitut ska därför hållas avskilt från själva fondförvaltningen. Men i Carnegies fall har banken på en och samma gång förvaltat fonder och varit förvaringsinstitut. Joakim Schaaf är kritisk.

–Det innebär att man har eliminerat en del av kontroll- systemet, säger han.

Carnegies ledning kritiseras också hårt för att ha gjort för lite, för sent. Den interna kontrollen har brustit enligt FI som poängterar att det var först efter synpunkter från dem som Carnegie vidtog några åtgärder alls.

Vad av allt detta som fick bärgaren att rinna över går inte att säga enligt Joakim Schaaf. Att FI valde att inte avsätta styrelsen berodde enligt honom på att det faktum att tillståndet drogs tillbaka och att det därför inte fanns något behov.

Under helgen jobbade stor-ägarna Böös&Enblad fram ett åtgärdspaket i hopp om att kunna rädda banken.

Åtgärdspaketet var bland annat villkorat av att finansinspektionen inte drog in tillstånden och skulle innehålla två nyemissioner till ett värde av 1,2 miljarder kronor. FI skriver i sitt beslut att planen innehöll ”ett osäkerhetsmoment” och att det därför var svårt att bedöma om den skulle lyckas.

Enligt planen skulle en ny stor-ägare gå in med 400 miljoner kronor. Spekulationerna var många. Ett av namnen som figurerade var Patrik Tigerschiöld, vd för förvaltningsbolaget Skanditek.

–Jag har inga kommentarer. Det blir inom sinom tid tydligt vad vi gör, sade han innan FI:s besked offentliggjordes igår.