ANALYS | 1500 ska bort från Volvo

Så sent som den 1 april hölls årsstämma i AB Volvo. På styrelsens förslag beslöt stämman att Volvo trots allt skulle dela ut 2 kronor per aktie till aktieägarna, totalt 4 miljarder kronor. Mindre än en månad senare varslas alltså ytterligare 1543 personer om uppsägning och antalet varslade Volvoanställda svenskar är uppe i drygt 8000.

Hade Volvostyrelsen haft hela bilden om företagets situation klar för sig då man fattade sitt beslut om utdelningen hade aktieägarna sannolikt blivit utan utdelning för förra året. Sällan har väl ett beslut framstått så cyniskt och illa tajmat. Inte nog med att de drabbade facken är ilskna, igår framkallade utdelningen fördömande från både statsminister Fredrik Reinfeldt och näringsminister Maud Olofs- son.

Sammanlagt har AB Volvo på två år, för verksamhetsåren 2007 och 2008, delat ut 24 miljarder kronor till sina ägare. Det är ingen tvekan om att de stora utdelningarna, som bland annat pressats fram av kapitalaktivisten Christer Gardell via hans ägarbolag Violet Partners, har tunnat ut balansräkningen och därmed förvärrat situationen och möjligen gjort varslen mer omfattande än de annars hade behövt vara.

Även om mjölkningen av Volvo initierades av Christer Gardell kan man inte påstå att han mötte något hårt motstånd från övriga institutionella ägare som representerar pensionsspararna, som de fyra största AP-fonderna. De röstade för utdelningarna som nu kostar uppdragsgivaren jobben.

När AB Volvo imorgon lägger fram sitt resultat för årets första kvartal väntas ingen munter läsning. Den förväntade nettoförlusten kommer att ligga en bit under 3 miljarder kronor, men det kan bli värre än så. Det som talar för att Volvo överraskar med ett ännu sämre resultat är just gårdagens storvarsel. Företagsledningar i krisande företag brukar lägga varsel, sälja av dotterbolag eller meddela stora order strax innan de lägger fram usla rapporter. Syftet är att man helt räknar med att nyheterna får aktien att stiga och de själva framstår som handlingsdugliga och framsynta.

Helt säkert är det dock att utvecklingen på Volvos marknader blir allt sämre, annars hade man inte lagt ytterligare varsel.

Problemen för Volvo är nämligen inte över när konjunkturen vänder. Konkurrenter som Scania, MAN och Mercedes har kunnat behålla sina arbetsstyrkor i stort sett intakta, vilket innebär att de kan dra igång produktionen med full kapacitet när efterfrågan väl vänder. Volvo måste nyrekrytera och utbilda personal innan företaget kan nå full produktion. Vad det innebär i form av tappade marknadsandelar och brister i kvalitet finns inga siffror på.

Det kan inte hjälpas att Volvos allt fler varsel tolkas som panikåtgärder. Att varslet denna gång läggs över hela koncernen, med undantag för Volvo Aero, tyder på att läget är illa överallt.