Hela nedläggningsprocessen har följts noggrant i svensk media (allt för noggrant enligt vissa), men också av medier i andra länder. Bevakningen av förhandlingarna och spekulationerna kring utvecklingen har blandats med historien om Saab, bilder och vittnesmål från entusiaster.

Troligen är Saab idag mer känt i Italien, Frankrike, Tyskland och Spanien än då företaget fortfarande sålde bilar. I just de länderna har Saab aldrig varit något annat än ett uddamärke.

Om man i en fransk film ska framställa en person som lite knasigt bohemisk, då sätter man honom eller henne i en Saab. Är det en man blir det gärna med en pipa i munnen.

Den bild som nu har målats upp av Saab kan måhända bli svår att nå upp till. Numera får man både från regering och opposition veta att Saab inte bara är teknologiskt världsledande utan också sportig och håller hög kvalitet. Så då måste det ju vara sant.

Enligt varumärkesexperter är det A och O att produkterna också uppfyller de förväntningar som kunderna ställer utifrån den image man har byggt upp. Det är ju inte givet att en köpare av en ny Saab 9-3 verkligen tycker att man befinner sig i bilutvecklingens framkant, för att nu uttrycka det försiktigt.

Frankrikes motsvarighet till Saab, Citroën, har alltsedan 1934 då den berömda Citroën 7A Traction Avant, även kallad Gangstercittran, rullade ut i Paristrafiken haft ett grundmurat rykte av tekniskt ledarskap och komfort.

Den som liten parvel storögt först fått se en demonstration av en Citroën DS 19, och sedan fått åka i en, förstår att ett bilmärke mycket väl kan ha en själ.