Olle Zachrison
Sandvik och Alfa Laval skyddar sig regelmässigt mot en fallande dollar, medan Atlas Copco avstår.
Dollarn handlades i veckan strax över 6-kronorsstrecket. Den fallande amerikanska valutan är en rejäl huvudvärk för de svenska verkstadsbolagen på exportmarknaden. De flesta av dem har huvuddelen av sina kostnader i kronor och euro och sina intäkter i dollar. När dollarn faller straffas resultatet som redovisas i kronor.
Trenden mot en svagare dollar har pågått i flera år. I mars 2007 stod dollar som mest i 7:09, nästan exakt en krona över dagens nivå.
Den successiva försvagningen ledde i fjol till stora negativa valutaeffekter för verkstadsbolagen, till exempel straffades Atlas Copcos rörelsevinst med 870 miljoner kronor, medan Alfa Laval tappade en kvarts miljard kronor. Volvos rörelseresultat drogs ned med hela 1,9 miljarder kronor.
Men trots det har bolagen valt helt olika vägar när det gäller valutasäkring.
–Vi valutasäkrar inte regelmässigt. Över tiden visar det sig att det ger samma långsiktiga effekter vare sig man hedgar (säkrar) eller inte. Det är som ett bolån med rörliga räntor, vissa år vinner man, andra år förlorar man, säger Hans Ola Meyer, finansdirektör på Atlas Copco.
–Vi har en policy som innebär att vi hedgar ett år framåt. Det gör att vi får en mer stabil bild över intjäningen, säger hans kollega Thomas Thuresson på Alfa Laval.
Enligt Alfa Lavals policy säkrar man alltid minst 50 procent av den dollarexponering man har under de kommande tolv månaderna. Man kan dock genom företagets ”interna bank” gå upp till en 100-procentig valutasäkring om läget bedöms som extra osäkert.
Dollarns nya bottennotering har dock inte föranlett några åtgärder.
–Vi har inte sprungit till telefonerna, nej, säger Thomas Thuresson.
Även Sandvik valutasäkrar sig regelmässigt, minst ett kvartal framåt när det gäller affärsområdet Tooling och upp till ett år framåt för övriga områden.
Trots policyn håller man med om Atlas Copcos resonemang att den svaga dollarn får ett genomslag förr eller senare.
–Ingen är ju immun mot en allt svagare dollar. Men möjligen kan man bli lite mindre sårbar för kortsiktiga förändringar, säger Jan Lissåker, chef för investerarrelationer på Sandvik och får medhåll:
–Ja, vi ska ju inte tro att vi kan slå resten av världen bara genom detta. Men det handlar om att minska amplituden på svängningarna, säger Thomas Thuresson på Alfa Laval.
Verkstadsanalytikern Magnus Axén på Evli Bank pekar på att flera av de stora bolagen har rörliga mandat för hur mycket de kan valutasäkra.
I dessa skakiga tider tror han att trenden går mot större säkring. Men även om valutaeffekterna svider så är den fallande dollarn inte det stora problemet.
–Den stora huvudvärken är vad det här dollarraset representerar, det vill säga att tillväxten mattas av i USA. Det är ett värre problem för verkstadsbolagen än den svaga dollarn, säger han.
Trots att Atlas Copco generellt sätt avstår från att valutasäkra sig så kan man göra det i specifika fall. Vid väldigt stora order eller när det gäller exponering mot vissa valutor i känsliga lägen, då kan man slå till med en valutasäkring.
–I så fall tar vi ett opportunistiskt beslut på koncernnivå, säger Hans Ola Meyer.
Någon sådan ”opportunism” finns dock inte hos kollegorna på Sandvik.
–Vi valutasäkrar aldrig i spekulativt syfte, säger Jan Lissåker.
Så säkrar sig industrijättarna mot valutan
2008-03-15 | Publicerad 09:45
När dollarn faller som en sten står de svenska verkstadsbolagen med helt olika skydd. De har nämligen olika policy när det gäller valutasäkring.
FAKTA
Så gör man för att valutsäkra:
•Sälja av fordringar i förtid om man tror att en valuta försvagas.
•Köpa valutaoptioner eller terminer och därmed försäkra sig om en viss kurs.
•Försöka ta betalt i andra valutor, till exempel byta dollar mot euro.
•Matcha produktion och försäljning till samma valutaområde.
Så valutsäkrar sig svenska verkstadsjättar:
•Atlas Copco. Valutasäkrar sig inte regelmässigt. Kan förekomma vid stora order.
•SKF. ”Hedgar” regelmässigt nettoflöden i dollar i 3–12 månader. Däremot säkrar man inte översättningen av resultatet.
•Alfa Laval. Minst 50 procent av valutaexponeringen i den operativa rörelsen valutasäkras i 12 månader framåt. Kan valutasäkra upp till 100 procent i vissa lägen.
•Sandvik. Regelmässig valutasäkring inom alla affärsområden. Inom Tooling valutasäkrar man ett kvartal framåt, inom Materials Technology och Mining and Construction i upp till 12 månader.
•Volvo. För att säkra värdet av framtida betalningar använder Volvo terminskontrakt och valutaoptioner. Prognostiserade nettoflöden säkras till 75 % för de kommande sex månaderna och till 50 % för de kommande 7–12 månaderna.
•Scania. Scania säkrar valutaflöden för lagda lastbilsorder fram till betalningstillfället. Säkringsperioden tillåts variera mellan 0-12 månader. Scania har störst exponering mot euro, därefter pund och på tredje plats dollar.
•Electrolux. Den uppskattade valutaexponeringen säkras för en period mellan 6–12 månader framåt. Electrolux försöker också valutasäkra sig med lokal produktion i till exempel Mexiko.
•ABB. En del hedging. En ”naturlig isolering” mot valutaeffekterna genom geografisk spridning på tillverkningen. Redovisar resultat i dollar.
