Sandvik och Alfa Laval skyddar sig regelmässigt mot en fallande dollar, medan Atlas Copco avstår.

Dollarn handlades i veckan strax över 6-kronorsstrecket. Den fallande amerikanska valutan är en rejäl huvudvärk för de svenska verkstads­bolagen på exportmarknaden. De flesta av dem har huvuddelen av sina kostnader i kronor och euro och sina intäkter i dollar. När dollarn faller straffas resultatet som redovisas i kronor.

Trenden mot en svagare dollar har pågått i flera år. I mars 2007 stod dollar som mest i 7:09, nästan exakt en krona över dagens nivå.

Den successiva försvagningen ledde i fjol till stora negativa valuta­effekter för verkstadsbolagen, till ­exempel straffades Atlas Copcos rörelse­vinst med 870 miljoner kronor, medan Alfa Laval tappade en kvarts miljard kronor. Volvos rörelse­resultat drogs ned med hela 1,9 miljarder kronor.

Men trots det har bolagen valt helt olika vägar när det gäller valutasäkring.

–Vi valutasäkrar inte regelmässigt. Över tiden visar det sig att det ger samma långsiktiga effekter vare sig man hedgar (säkrar) eller inte. Det är som ett bolån med rörliga räntor, ­vissa år vinner man, andra år förlorar man, säger Hans Ola Meyer, finans­direktör på Atlas Copco.

–Vi har en policy som innebär att vi hedgar ett år framåt. Det gör att vi får en mer stabil bild över intjäningen, säger hans kollega Thomas Thuresson på Alfa Laval.

Enligt Alfa Lavals policy säkrar man alltid minst 50 procent av den dollarexponering man har under de kommande tolv månaderna. Man kan dock genom företagets ”interna bank” gå upp till en 100-procentig ­valutasäkring om läget bedöms som extra osäkert.

Dollarns nya bottennotering har dock inte föranlett några åtgärder.

–Vi har inte sprungit till telefonerna, nej, säger Thomas Thuresson.

Även Sandvik valutasäkrar sig regelmässigt, minst ett kvartal framåt när det gäller affärsområdet Tooling och upp till ett år framåt för övriga områden.

Trots policyn håller man med om Atlas Copcos resonemang att den svaga dollarn får ett genomslag förr eller senare.

–Ingen är ju immun mot en allt svagare dollar. Men möjligen kan man bli lite mindre sårbar för kortsiktiga förändringar, säger Jan Lissåker, chef för investerarrelationer på Sandvik och får medhåll:

–Ja, vi ska ju inte tro att vi kan slå resten av världen bara genom detta. Men det handlar om att minska ­amplituden på svängningarna, säger Thomas Thuresson på Alfa Laval.

Verkstadsanalytikern Magnus Axén på Evli Bank pekar på att flera av de stora bolagen har rörliga mandat för hur mycket de kan valuta­säkra.

I dessa skakiga tider tror han att trenden går mot större säkring. Men även om valutaeffekterna svider så är den fallande dollarn inte det stora problemet.

–Den stora huvudvärken är vad det här dollarraset representerar, det vill säga att tillväxten mattas av i USA. Det är ett värre problem för verkstadsbolagen än den svaga dollarn, säger han.

Trots att Atlas Copco generellt sätt avstår från att valutasäkra sig så kan man göra det i specifika fall. Vid väldigt stora order eller när det gäller exponering mot vissa valutor i känsliga lägen, då kan man slå till med en valutasäkring.

–I så fall tar vi ett opportunistiskt beslut på koncernnivå, säger Hans Ola Meyer.

Någon sådan ”opportunism” finns dock inte hos kollegorna på Sandvik.

–Vi valutasäkrar aldrig i spekulativt syfte, säger Jan Lissåker.