Uppgifterna i Wall Street Journal och Financial Times, som båda citerade icke namngivna källor i GM, kom som en kalldusch för de anställda vid Opel som efter veckor av utdraget taktikspel hade hoppats på en uppgörelse redan förra helgen.

– Vi accepterar inte att man spelar monopol med vår framtid, dundrade klubbordföranden vid Opelfabriken i Bochum, Rainer Einenkel.

Klaus Franz, den inflytelserike chefen för koncernklubben, talade om en ”provokation” och betecknade det som ett dödfött projekt att låta GM-styrelsen pröva alternativ till en försäljning av Opel.

– Ska Opel överleva måste det investeras 5–6 miljarder euro. Det är pengar som GM inte förfogar över, varnade han och sa att det bland de anställda nu rådde en ”stämning av ilska och förtvivlan”.

För att sätta press på moderbolaget aviserade facket igår en hård konfrontationslinje. I ett första steg kräver man tillbaka semestertillägg motsvarande 700 miljoner kronor som de anställda avstått från för att rädda Opel.

I nästa vecka planeras demonstrationer i Berlin, bland annat vid Brandenburger Tor och vid den amerikanska ambassaden.

Tyskland utrikesminister Frank-Walter Steinmeier, som utmanar Angela Merkel i förbundsdagsvalet den 27 september, sa igår att regeringen pockar på en snabb uppgörelse men att det fortfarande är oklart vad GM verkligen vill.

– Det finns uppenbarligen några i GM som tror att Opel ska kunna vara kvar i koncernen. Mer än så vet vi inte, sa Steinmeier på ett möte med fackliga representanter i Essen.

Bakgrunden till de nya turerna i Detroit är enligt bilexperter den relativt smärtfria och snabba vägen ut ur insolvensen som startade i juni och avslutades efter bara 40 dagar.

– GM har löst sina egna problem pragmatiskt och är idag i bättre skick än Opel, påpekade igår Jürgen Pieper, bilanalytiker vid Bankhaus Metzler.

Somliga i GM-ledningen hävdar nu att marknaderna i Europa är förlorade om man släpper Opel. Den 35-procentiga ägarandelen som GM skulle behålla efter en försäljning till Magna International är enligt dessa inget alternativ till full kontroll.

På bordet ligger nu tre scenarier. Det första är fortfarande en försäljning till Magna och ryska Sberbank som i sådana fall köper 27,5 procent var.

Den lösningen favoriseras av tyska regeringen som betraktar Magna som en stark industriell ägare med stor kompetens på den globala bilmarknaden.

Omvänt motsätter sig tyska regeringen scenario nummer två, en försäljning till investmentbolaget RHJ International. RHJI anses i Berlin vara en front för GM.

Först köper det upp Opel, kasserar in 45 miljarder kronor från tyska skattebetalarna och säljer sedan om några år tillbaka till GM.

Det är först de senaste dagarna som den tredje lösningen har börjat skymta fram: GM behåller Opel, försvarar sin ställning i Västeuropa och förhindrar att Magna och Sberbank tillsamman med ryska biltillverkaren GAZ förvandlar Opel till en tuff konkurrent i Ryssland, Östeuropa och tillväxtmarknader i Asien.

GM skulle i sådana fall också behålla utvecklingscentret i tyska Rüsselsheim som är viktigt för utvecklingen av bränslesnåla motorer och framtida elbilar.

Frågan är bara var pengarna ska komma ifrån. Amerikanska regeringen som idag äger 60 procent av GM lär knappast pumpa miljarder över Atlanten för att hålla tyska fabriker vid liv.