I ett uttalande säger GM att begäran om att få en likvidator utsedd är en formell konsekvens av beslutet att avveckla Saab Automobile på ett ansvarsfullt och ordnat sätt. Samtidigt säger man att man fortsätter utvärderingen av de bud som lämnats in.

Hur den sista delen i budskapet rimmar med den första är svårt att begripa. Likvidatorns uppgift att montera ner företaget innebär också att det blir svårt, och dyrt, för en eventuell ny ägare att bygga upp Saab Automobile på nytt.

Ju längre GM drar ut på förhandlingarna, desto mindre blir objektet värt.

Om inget annat måste man kalla GM:s hantering av Saab konstig. Hattandet i förhandlingarna med först Koenigsegg Group och därefter med Spyker och de andra spekulanterna inger inget förtroende för GM:s affärsmannaskap.

Å andra sidan kan man säga att GM:s handlande är konsekvent och följer på det klantiga amerikanska ledarskapet, som manifesterats alltsedan GM köpte hälften av Saab Automobile av Investor 1990.

I Sverige togs beskedet om att GM köpte hälften av Saab Automobile emot mycket positivt. Äntligen skulle Saab få en resursstark och professionell ägare med ett stort internationellt försäljningsnät, precis det som Saab saknat och som gjort att märket var känt i Sverige med omnejd och i USA:s östra delstater.

Det som sedan hände var att den ene amerikanen, mer kaxig och stor i orden än den andre, tog över vd-skapet för att ordna lönsamhet och öka försäljningen av Saab i världen. I alla uttalanden och intervjuer betonades Saabs unika egenskaper och det svenska arvet.

I själva verket tunnades det svenska arvet successivt ut. Beslut som tidigare fattats nere på fabriksgolvet i Trollhättan tog omvägen över Europahögkvarteret i Zürich innan det hamnade i Detroit för beslut.

Samtidigt försökte man hitta samordningsfördelar mellan Saab och andra GM-modeller, framför allt Opel/Vauxhall, men också med japanska Subaru och amerikanska Chevrolet, som försågs med Saab-emblem i fåfänga försök att bredda modellprogrammet och hitta nya kunder.

Den nya Saab 9-5 som börjar tillverkas på måndag är byggd på samma plattform som Opels Insignia och frågan är hur mycket som fortfarande är svenskt i‑bilarna. Starten för den nya Saabmodellen kunde dock ha varit bättre.

Av löftena att utnyttja GM:s marknadskunnande och försäljningsorganisation har det inte blivit något. Saab är idag lika okänt på de stora europeiska marknaderna, till exempel Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike, som det var för 20 år sedan. I Storbritannien är Saab däremot något mera känt, delvis som en följd av marknadsinsatser som gjordes för 40 år sedan.

Den som är konspiratoriskt lagd, och det är många vid det här laget, kan misstänka att GM:s ledning och i synnerhet Opels ledning inte alls är intresserade av att Saab överlever utan hellre ser att det läggs ner eftersom Saab skulle kunna bli ett hot mot Opel med samma bilar utvecklade på samma plattformar – men med högre kvalitet.

Logiken i det resonemanget är svår att förstå. Oavsett vem som skulle köpa Saab skulle uppförsbacken bli lång innan verksamheten ens gick ihop ekonomiskt. Att dessutom göra Saab så välkänt att märket skulle kunna ta andelar på de stora bilmarknaderna skulle ta så lång tid att inget gemensamt skulle finnas i de bilar som då skulle säljas.

Samtidigt är det svårt att begripa sig på GM:s agerande. Att helt enkelt lägga ner Saab utan vidare krusiduller skulle visserligen göra många svenskar upprörda, men det skulle åtminstone vara logiskt. Saab Automobile är ett olönsamt företag sedan länge och borde, ur ett strikt företagsekonomiskt perspektiv, ha varit nedlagt för länge sedan. Att det sker nu skulle GM kunna motivera med sin egen kris och den allmänna bilkonjunkturen.

Istället leker GM charader med oss, sina anställda och de olika budgivarna. Det är inte ett rimligt agerande. GM bör ta ett nytt beslut om att fortsätta driften, om än på sparlåga, gå igenom alla bud, seriösa som oseriösa, utvärdera dem och förhandla det bästa i botten. Är resultatet av den förhandlingen att det inte går att fortsätta driva Saab Automobile längre, ska beslut om nedläggning fattas och gälla.

Det skulle vi åtminstone begripa.