Norges statsminister Jens Stoltenberg var tydlig i sin kritik av Jas Gripen. Planet är sämre än amerikanska Joint Strike Fighter, JSF. Det handlar om hur väl planet skulle kunna till-godose det norska flygvapnets behov i fyra fall: vid hot mot städer, territoriet, kuststräckorna i norr och vid internationella insatser.

Endast kraven för internationella uppdrag ansågs Gripen leva upp till. Planet var dessutom för dyrt.

Regionaltåget från Stockholm till Linköping, där Jas Gripen tillverkas, tar två timmar. Ett perfekt tillfälle att ringa några samtal. Jarle Ramskjær är major och informationsansvarig för kampflygprojektet vid det norska försvarsdepartementet. Han borde sitta på en del av svaren till varför Gripen ratades av Norge.

– Cirka hundra personer har oberoende av varandra analyserat frågan. Vi har anlitat två externa företag som har lagt fram en rapport, säger Jarle Ramskjær.

Han kan av säkerhetsskäl inte gå in på hur de fyra olika scenarierna som har utvärderats ser ut. Men Försvarets materielverk (FMV) och Saab kommer att få ta del av informationen och kunna se grunden till beslutet lovar han.

Samtalet bryts och när mottagningen är tillbaka, någonstans en bit norr om Linköping, vill Jarle Ramskjær veta om jag har ett Teliaabonnemang. Det är ingen idé att ljuga och vi skrattar gott. Men skämt om Telenor och svensknorska samarbeten får vänta.

Från början var det sagt att det norska beskedet skulle komma i mitten av december.

– Huvudskälet till att vi gick ut med beslutet tidigare var insiderproblematiken. Risken för läckage ökar när fler och fler får information. Det handlar om stora företag och om informationen läckte ut skulle det kunna påverka börskurserna, säger Jarle Ramskjær.

På Saab i Linköping väntar Lasse Jansson, informationsansvarig på Gripen International. Det första beskedet han ger är att vi tyvärr inte kommer att få träffa Johan Leander, vd för Gripen International, som planerat.

I stället väntar Åke Svensson, vd för Saab, i Stockholm när vi kommer tillbaka. Orsaken är att det är en Saab-fråga och inte bara en Gripenfråga får vi höra.

Inne i Gripenfabriken råder ett lugn. Höga växter i stora krukor står intill vissa arbetslag. Vid varje flygplansdel som är under uppbyggnad hänger en flagga som markerar vilket land det färdiga planet ska levereras till. Många flaggor är svenska, ingen är norsk.

– De är inte inköpta. Det var en kostnad vi sparade, säger Lasse Jansson och skrattar.

– Men det hade naturligtvis varit trevligt att ha en norsk flagga bredvid de andra, tillägger han.

I Linköping arbetar cirka 60 tjänstemän. En bra dag är 20 personer här, berättar Lasse Jansson. Det blir många resdagar för de som jobbar med att marknadsföra Gripen.

Flaggor är uppställda vid varje arbetsplats i kontorslandskapet. Allt för att det ska vara lätt att se vem som jobbar med vilket land. Fredrik Gustafsons Norgeflaggor har plockats undan. Han är vice kampanjledare för Norgeprojektet och påtagligt besviken.

– Det var onekligen en chock. Men det är ju ett så populärt kvällstidningsord. Men har du jobbat så länge med något som jag har gjort med det här är det klart att det är tungt.

– Jag har ju ätit, andats och sovit Norge i tre år. Det tar lite tid att svänga om. Men min dotter, som är 11 år, sa till mig när jag kom hem en kväll: ”Pappa, tänk på att du har en familj som älskar dig.”

Det är tre saker som förvånar: det tidigarelagda beskedet, den kostnadskalkyl som norrmännen använt för att konstatera att Gripen var för dyrt och det faktum att Gripen inte levde upp till kraven.

Saab hade räknat med att beskedet skulle komma den 19 december. Fredrik Gustafson säger att datumet nämndes vid flera tillfällen. Enligt honom hade Norge lovat att den kandidat som förlorade skulle få besked innan för att kunna förbereda sig.

– När Sverige får 24 minuter på sig och man ägnar större delen av presskonferensen till att berätta om hur dålig Gripen är istället för att prata om den andra kandidaten, då är det oacceptabelt, säger Fredrik Gustafson och syftar på norska statsministern Stoltenbergs presskonferens då beskedet offentliggjordes.

Den andra chocken kom när siffrorna presenterades över hur mycket Norge beräknade att drift och underhåll skulle kosta. Gripen skulle vara 30 miljarder dyrare än den amerikanska konkurrenten över en livscykel.

Enligt Fredrik Gustafson skulle Norge kunna få 150 plan för den kostnad norrmännen angett.

– Ekonomin är så graverande att vi måste gå ut och kommentera, säger han.

Även Gripens förmåga att försvara Norge och det faktum att planet bara levde upp till ett av de fyra kraven förvånar. Han är övertygad om att det kommer att påverka möjligheten att sälja Gripen till andra länder.

– Vi framställs av Norge som det sämsta och dyraste flyget och om det vore sant skulle väl inget land vara berett att köpa det.

Varje Gripenplan innehåller 40 datorer. Inne i cockpit finns tre skärmar, inga analoga instrument. Planet har ett tankrör som kan fällas ut för att planet ska kunna tankas i luften. För att vara så litet som möjligt men samtidigt kunna ta med mycket bränsle finns det bränsle på alla möjliga ställen i planet, bland annat i vingarna.

Att bygga Gripen handlar om att få plats med så mycket bränsle, utrustning och vapen som möjligt utan att tumma på flygets manövreringsförmåga och snabbhet.

Saab håller på att utveckla och förbättra planet. Projektet går under namnet Next Generation.

Hittills har flygplanet fått en ny och bättre motor. Två extra balkar har placerats under planet för att kunna frakta ännu mer bränsle eller ammunition. Ett speciellt sätt att fälla in landstället gör att mer bränsle kan förvaras under planet. En rad andra bitar håller också på att tillföras Gripen.

Inga plan byggs på spekulation. Men än så länge finns det saker att göra i fabriken. Många av de plan som nu byggs ingår i en order från Sydafrika som omfattar 26 plan. Det tar nästan ett år att bygga ett plan. Totalt tar det två år från beställning till färdigt plan.

I fabriken kan 15 plan byggas samtidigt men då jobbar bara ett dagsskift. När det kommer en order finns möjligheten att kugga upp produktionen, säger Lasse Jansson.

Det senaste kontraktet om att sälja Gripen slöts i början av året. Det var Thailand som då köpte sex plan.

När nästa kontrakt kan slutas är svårt att svara på menar Lasse Jansson. Men det finns potentiella köpare och gott om projekt att driva.

– Inom tio år ska många flygplan bytas ut. Vi har aldrig haft så mycket att göra. Vi har ögonen på oss och intresset är stort, säger Lasse Jansson.

Det är kväll när tåget rullar in på Stockholms central. Åke Svensson, Saabs vd väntar på huvudkontoret. Till skillnad från personalen i Linköping är Åke Svensson inte förvånad över hur det gick till när Norge gick ut med beskedet.

– Vi fick information samtidigt som Norge gick ut med pressreleasen. Jag kan inte recensera hur de valde att informera. Det finns inget standardkoncept för hur det går till med offertförfaranden, säger han. Lika försiktig är han i kritiken av priset för Gripen som Norge kommit fram till.

– Vi känner inte igen siffrorna. Det är stor skillnad mellan vår offert och den prisnivå som har räknats fram av Norge. Men vi har ju heller inte sett modellen för hur de har räknat ut det.

Samma svar ger Åke Svensson när det gäller sågningen av Gripens förmåga att försvara Norge. Utan att veta mer om grunden för beslutet vill han inte ge några kommentarer av substans. Att framtida affärer skulle påverkas av Norges utvärdering av Gripen är inte heller något som oroar.

– Det är svårt att säga om Norges beslut kommer att påverka Danmark. Jag tror att varje land har sin egen process. Det finns likheter och skillnader mellan alla länder.

Även om Åke Svensson är lugnet själv väcker hans svar fler frågor. Kommer Norges kritik verkligen gå så obemärkt förbi? Jag ringer ytterligare ett samtal, den här gången till Johan Tunberger, tidigare säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

– Det är klart att det här inte förstärker Jas chanser att säljas till någon annan. Jag tror att norrmännen använde Jas som ett referensobjekt, något att jämföra den amerikanska modellen med och den rollen tror jag att Jas kommer att spela i fler affärer, säger Johan Tunberger.