Storbolagens direktörer toppar alltid löneligorna över näringslivets bäst betalda.

Men det finns en liten grupp av förmögna affärsmän som tjänar många gånger mer än bolagstoppar som SEB:s Annika Falkengren och Ericssons Carl-Henric Svanberg.

Det handlar om riskkapitalbolagens chefer.

Strax ovanför Stureplan i Stockholm ligger Nordic Capitals huvudkontor.

Firman består av ett "team" på 17 partners, med kungens vän Robert Andeen i spetsen.

Riskkapitalbolagens chefer får vanligtvis 20 procent av de vinster som bolagens olika fonder gör, förlusterna får investerarna stå för.

2007 delade tolv av Nordic Capitals riskkapitalteam på över 700 miljoner kronor genom kapitalvinster och lön.

Två av delägarna, Morgan Olsson och Bo Söderberg, tog hem runt 180 miljoner kronor vardera på ett år.

Pengarna kommer från arvoden i Nordic Capitals riskkapitalfonder baserade i skatteparadiset Jersey i engelska kanalen.

I flera år har Nordic Capital köpt och sålt vidare bolag. Riskkapitalets modell att köpa bolag med lånade pengar är sårbar. Det fungerar så länge tiderna är goda, men när vinsten rasar blir det problem med att betala räntor och amorteringar. Skuldberget växer.

– De flesta riskkapitalbolag är mycket kortsiktiga ägare. De har ofta bara en sak i huvudet, att få bra avkastning för sina pengar. Som ägare bör man i första hand se till vad som är bra för företaget och för de anställda, säger Stig Claesson, direktör och grundare av Gnosjöupproret.

Men även nu, när konjunkturen vänt, kan riskkapitalbolagen räkna med fortsatt höga ersättningar.

De får pengar - trots att de inte gör några affärer.

Oavsett hur affärerna går, eller om pengarna ens används, får de fasta arvoden på mellan 1,5 och 2 procent av riskkapitalfondernas storlek. Per år handlar det om mellan 735 och 1 miljard kronor som går till Nordic Capitals chefer – i princip riskfritt.

En av investerarna i Nordic Capital är Sjätte Ap-fonden med vd Erling Gustafsson.


– Vi tycker det är bättre att vi betalar ett fast arvode även om inga affärer görs. Alternativet är ju att de kastar sig in och använder pengarna till att göra dåliga affärer. Men går det för lång tid kommer vi ha synpunkter nästa gång vi sätter in pengar, säger Erling Gustafsson.


Är det inte mycket pengar de är garanterade utan att ni vet hur det går?


– Jo, och vi försöker påverka avgiftsstrukturen när vi förhandlar om nya fonder. Men det är en konkurrens mellan olika fonder, säger Erling Gustafsson.

Stötfångetillverkaren Plastal i Simrishamn och takboxtillverkaren Thule i Hillerstorp är två av Nordic Capitals företag som drabbats.

Hundratals personer har varslats. Igår begärdes Plastal i konkurs. Lånegivaren Handelsbanken kan förlora 2,1 miljarder.

Men innan konkursen vände sig Plastal till staten.

– Vi har diskuterat med svenska staten om undsättningslån. Men dessa är inte lämpade för den här situationen, säger Nordic Capitals partner Anders Hultin.

Om Plastals konkurs säger han:

– Vi har investerat 1,5 miljarder i bolaget, och fram till och med i somras var detta ett finansiellt starkt bolag.

– Det här är en extrem likviditetssituationen som kommer av den branschkatastrof som pågår. Det är totalt fritt fall.

Finansmannen Sven-Olof Johansson är kritisk till affärerna i Thule och Plastal.

– Hade de inte ägts av riskkapitalbolag som hade köpt dem med så höga lån som las in i bolagen hade de inte alls haft problem i samma omsättning. Bolagen som riskkapitalbolagen köpt får i stort sett stå för köpeskillingen och räntekostnaderna.

I fallet med Thule har man enats om en uppgörelse som innebär att bankerna går med på att skjuta upp räntebetalningarna och koncernen klarar sig från att gå omkull.

Flera andra av Nordic Capitals bolag hotas nu också av samma sak – liksom andra företag som ägs av riskkapitalister.

Riskkapitalet EQT med nära kopplingar till familjen Wallenberg har finansiella problem i pappersföretaget Munksjö, finska Sanitec och SSP, som driver restauranger på flygplatser.