”Jag har som ni vet, hoppas jag – inga som helst ekonomiska intressen i den, men bara en varm önskan att denna unika anläggning ska få fortsätta i det skick den är.”

Det skriver Astrid Lindgren till Vimmerbys politiker 1992. Brevet gäller upplevelseparken Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby som hon själv var mycket stolt över.

”Mig veterligen finns det här i landet ingen liknande anläggning, byggd på en enda författares produktion”, skriver hon i brevet.

Men kommunens fokus på Pippi, Emil och Astrid Lindgrens övriga sagofigurer innebär i praktiken att man har förlorat kontrollen över kommunägda Astrid Lindgrens Värld AB.

Det innebär också att Astrid Lindgrens släktingar har en mycket betydande makt över kommunens hela besöksnäring.

Efter Astrid Lindgrens död 2002 kontrollerar nu hennes släktingar upphovs- och varumärkesrättigheter relaterade till hennes författarskap via bolaget Saltkråkan AB.

Och den makt Astrid Lindgrens släktingar och bolaget Saltkråkan har över Vimmerbys kommun och hela dess besöksnäring illustreras väl av ett irriterat mejl som Saltkråkans vd, Nils Nyman, skrev till kommunen i april 2008.

”Jag säger härmed upp alla avtal vi har tillsammans med Vimmerby kommun och bolag i dess ägo. Detta inbegriper de avtal som vi har både med ALV (Astrids Lindgrens Värld AB, reds. anm.) och Vimmerby kommun avseende ALVs verksamhet såväl som kommunens rätt till nyttjandet av Astrid Lindgrens namn och bild på Pippi Långstump. Dessutom inbegriper det alla övriga eventuella avtal som kan finnas mellan parterna. Exempel kan vara Turistbyråns och KALNS nyttjande av våra varumärken. Jag har inte analyserat vilka uppsägningstider som gäller för respektive avtal men det bör ni lätt kunna kontrollera.”

I ett slag kan alltså Saltkråkans vd i princip sänka kommunens hela besöksnäring. Vad är Vimmerby utan Astrid Lindgrens Värld och författarinnans sagofigurer i sin marknadsföring?

Men trots brevet från Saltkråkans vd till kommunen får turistbyrån fortsätta att distribuera broschyrer med Pippi- och Emilfigurer.

Vad som däremot händer är att kommunen och Saltkråkan i oktober 2008 kommer överens om att Saltkråkan ska få köpa Astrid Lindgrens värld.

”Efter överläggningar mellan representanter från Vimmerby kommun och Saltkråkan AB har en avsiktsförklaring arbetats fram, innebärande bland annat att Vimmerby kommun säljer Astrid Lindgrens Värld AB till Saltkråkan AB för totalt 22 495 000 kronor.”

Men bara ungefär hälften – 12,5 miljoner ska betalas kontant. Resten, 10 miljoner, ska erläggas i form av en exklusiv rätt för kommunen att använda varumärkena Astrid Lindgren och Pippi Långstrump under en period av 25 år.

Kritiker menar att bolaget är värt betydligt mer än 22 miljoner. Samtidigt som budet läggs uppgår substansvärdet i bolaget till 70 miljoner kronor och det fria utdelningsbara kapitalet till drygt 40 miljoner. Omsättningen för 2008 landar på 116 miljoner kronor och vinsten på 9 miljoner.

Beskedet vänder upp och ned på Vimmerby, och Micha Velasco, företagarombudsman vid Den Nya Välfärden, hävdar dessutom att försäljningen är olaglig: Kommunen har inte låtit värdera bolaget och dessutom finns det andra intressenter som bjudit nästan dubbelt så mycket för kommunens verksamhet.

Uppståndelsen leder till att kommunen tar in en värdering från revisionsfirman Ernst & Young. Men det faktum att Saltkråkan sitter på alla rättigheter innebär också att bolaget i praktiken kan diktera värdet och priset på det kommunägda bolaget.

Astrid Lindgrens Värld AB har i enlighet med Astrid Lindgrens uttalade vilja aldrig betalat någon royalty. Och utifrån det antagandet – noll kronor i royalty - värderar Ernst & Young bolaget till 118 milj.

Men nu har Saltkråkan bestämt sig för att chockhöja royaltyn från 0 till 10 procent. Det innebär att bolagets vinst sjunker och värdet på bolaget krymper.

Samtidigt har Saltkråkan lagt ett nytt bud på bolaget och i tisdags kom beskedet att Saltkråkan AB köper 70 procent av Astrid Lindgrens Värld AB för 24,3 miljoner kronor.

Det har funnits andra intresserade budgivare, men dessa har skrämts bort av det faktum att Saltkråkan i praktiken har makten över bolagets vara eller icke vara.

De senaste åren har kommunen investerat mångmiljonbelopp i det bolag som Saltkråkan nu vill köpa. Detta med anledning av ett avtal som Vimmerby kommun och Saltkråkan skrev under 2004.

Avtalet innebär bland annat att kommunen inte får plocka ut några pengar ur bolaget, utan måste återinvestera alla vinster.

Och det har investerats mer pengar i Astrid Lindgrens Värld sedan 2004 än vad Saltkråkan erbjuder i betalning för bolaget.

Det har debatterats huruvida kommunen gjorde bort sig när man skrev på det nya avtalet 2004 eller inte.

Det finns nämligen ett avtal från 1990 som reglerar vissa förhållanden mellan Astrid Lindgren och Astrid Lindgrens Värld AB.

”Astrid Lindgren medger att namn, illustrationer och miljöer från hennes böcker och filmer får användas inom anläggningen och för dess marknadsföring.” Avtalet innebär att ingen royalty ska betalas.

– Oavsett hur det var innan, skrevs ett nytt avtal mellan Saltkråkan och Astrid Lindgrens Värld 2004 som redde ut de där frågorna, säger Malin Billing på Saltkråkan.

– Det har inte skett några oegentligheter. Om Astrid Lindgren och hennes dotter Karin haft en överenskommelse, och så har det gjorts en ny överenskommelse, så har parterna varit fullkomligt eniga hela tiden, säger Malin Billing.

Astrid Lindgren ville inte tjäna pengar på Astrid Lindgrens Värld, men ni höjer royaltysatsen från 0 till 10 procent. Hur ser ni på det?

- Vi behövde bestämma en royalty för att värderingen också skulle ta hänsyn till att Saltkråkan äger de immateriella rättigheterna. Jag vill också betona att när kommunen kom till oss och frågade om vi ville köpa parken, och att vi efter en tids övervägande bestämde oss för att göra det, ja då byggde det på ett långsiktigt engagemang, som i sin utgår från Astrid Lindgrens anda. När det gäller eventuella vinstmedel har vi exempelvis varit mycket tydliga med att de i sin helhet ska återinvesteras i parken.

Hur ser du på det faktum att Saltkråkan via royaltyn kan diktera priset på kommunägda Astrid Lindgrens Värld som Saltkråkan köper?

– Vi behövde som sagt bestämma en royalty för att värderingen också skulle ta hänsyn till att Saltkråkan äger de immateriella rättigheterna. Varken vi eller Vimmerbys kommunstyrelse ansåg att det var rimligt att Saltkråkan, så att säga, skulle betala för nyttjande av varumärken som man redan äger.

Fotnot: Läs en längre version av denna artikel här