Det har länge varit tyst kring regeringens utredning om att bygga höghastighetsbanor i Sverige. Utredaren Gunnar Malm, som är vd för Arlandabanan Infrastructure AB, fick uppdraget i december ifjol och skall rapportera till regeringen senast den 15 september.

Men även om tid återstår är utredningen i stort sett klar. Redan i juni fick infrastrukturminister Åsa Torstensson en muntlig dragning där Gunnar Malm gör tummen upp för höghastighetsbanor och kommer med förslag på ”alternativa finansieringslösningar”, erfar SvD Näringsliv.

Att byggandet av höghastighetsbanor är högaktuellt underströks vid en pressträff igår med Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand. På en direkt fråga om dessa banor kommer att byggas i Sverige svarade hon:

–Jag hoppas det – jag är övertygad om det. Det handlar om mycket pengar, kanske 150 miljarder kronor, och då behövs det finansiering inte bara från staten utan även från privat håll, EU och från bland annat banavgifter.

Ska banorna ligga under Banverket?

–Det viktiga är inte vem som ska äga dem eller sköta dem.

Gunnar Malm vill själv inte säga något.

–Nej, jag vill inte föregripa utredningen. Jag vill först jobba klart och först den 14 eller den 15 september blir den offentlig.

De höghastighetsbanor som är aktuella är Götalandsbanan och Europabanan (se faktaruta).

Bakom projektet Europakorridoren, där Europabanan ingår som en del, står ett stort antal kommuner. Det är dock knappast troligt att kommunerna direkt kommer att finansiera Europabanan, mer sannolikt blir deras bidrag att stå för byggandet av ett antal resecentrum längs banan.

Götalandsbanan kommer antagligen att byggs först. Bägge banorna mäter totalt cirka 150 mil och tidigare har det talats om kostnader på 1–1,5 miljard kronor per mil. En stor del av finansieringen, kanske hälften, kan lånas upp och kostnaderna täckas av löpande driftintäkter.

Det har talats om att Götalandsbanan kan stå klar runt 2020 och höghastighetsbanan/banorna blir Sveriges största infrastruktursatsningar någonsin.

Pressträffen rörde även vad som har hänt under första halvåret i Banverket. Minoo Akhtarzand gladdes särskilt åt att tågförseningarna minskar, även om sommaren har varit besvärlig med bland annat solkurvor och höga vattenflöden. Hittills i år har 93,2 procent av persontågen kommit fram i rätt tid (högst 5 minuter sena) mot 92,4 procent för ett år sedan.

Förbättringarna gäller särskilt X2000. För ett år höll bara 7 av 10 snabbtåg tidtabellen mot idag nära 8 av 10. Även punktligheten för godstågen har förbättrats.

–Ambitionen är att inga tåg ska vara försenade men siffrorna är ändå bra. Det här är ett resultat av främst våra kraftsamlingar i Mälardalen, Västra Götaland och Öresund.

Verksamheten rullar annars på bra inom de flesta områden, upprepade Minoo Akhtarzand även om det finns problem.

Bygget av tunneln genom Hallandsåsen är ett sådant, även om man i juni byggt 137 meter. Problemet nu ligger i höga vattenflöden vilket gör att Banverket kan tvingas söka ett nytt vattentillstånd.Lågkonjunkturen påverkar dessutom tågtrafiken negativt.