–Våra aktieägare har tagit en risk genom att investera i friskolor och vill självklart ha utdelning på pengarna, säger Bure Equitys vd Mikael Nachemson.

Bure äger ett av de största friskoleföretagen, Anew Learning, som omsätter 1 miljard kronor årligen. De har 40 förskolor, grundskolor och gymnasier spridda över hela landet. Alla ­Bures dotter­bolag gick med vinst 2006, vissa av dem rejält. IT-gymnasiet, som har sex skolor, gick 13 miljoner kronor plus på gymnasieverksamheten.

–Vi har tagit stora förluster ­tidigare och nu går vi med vinst. Men vi har aldrig tagit ut någon vinst ur skolverksamheten, allt återinvesteras i bolaget, säger Mikael Nachemson.

Återinvestering betyder dels ­inköp av till exempel it-system och datorer. Dels kan återinvestering innebära uppköp av andra skolor. Anew Learning har under året köpt flera skolor och Mikael Nachemson räknar med att de ska fortsätta växa. Varför är ­investeringsbolaget Bure verksamt inom friskolebranschen? Enligt vd:n är det en lågriskbransch förutsatt att man sköter verksamheten bra. Nöjda elever betyder fulla klassrum år efter år och då finns det också pengar att tjäna.

Flera friskolechefer som SvD Näringsliv har pratat med poängterar att kvalitet på utbildningen är något som krävs för att man ska kunna göra vinst.

En av dem är Marcus Strömberg, vd för Academedia som driver 25 gymnasier i Sverige och till stor del också ägs av Bure Equity:

–För tio år sedan gick många friskoleföretag med förlust. Idag är situationen en annan, många av aktörerna börjar göra stora vinster. Men friskolor är inte en bransch för den som letar efter snabba klipp.

Enligt Marcus Strömberg har det lett till en branschmässig självsanering. Oseriösa aktörer har slagits ut till förmån för de skolor som bedriver en väl fungerande verksamhet dit eleverna fortsätter att strömma till. Per ­Ledin, vd för Kunskapsskolan, är inne på samma spår:

–Jag gillar inte de som lockar med Ipodar och datorer för att få elever. Det enda vi lockar med är ett ­annorlunda arbetssätt som är mer individanpassat. Det är därför elever väljer oss.

Kunskapsskolan driver 30 grundskolor och gymnasier. Pr-byrån Kreabs grundare Peje Emilsson och företaget Investor är stor­ägare. Kunskapsskolan har bland annat tagit över förlusttyngda ­Mobila gymnasiet och har nu lyckats vända röda siffror till svarta.

–Vi gör en vinst främst genom att effektivisera lärarnas administration. Det är små marginaler men lyckas man bara skära bort ett par procent kan man gå plus.

Även Per Ledin säger att all vinst stannar i bolaget och används till expansion. Bures Mikael Nachemson menar att friskolor är annorlunda jämfört med andra branscher eftersom det finns så många intressenter: elever, lärare, Skolverket, regeringen – alla är inblandade och allas gillande krävs för att verksamheten ska fungera.

En annan av de stora spelarna inom gymnasiefriskolan är Baggium som driver 24 gymnasier, alla med praktiskt inriktning. ­Företaget, som också har flera vårdhem, gjorde en vinst på 7miljoner kronor förra året.

En stor del av elevernas utbildning sker ute på praktikplatser, men enligt grundaren och hälftenägaren Jonny Nordqvist är det inte det som gör att de går plus.

–Det kostar oss snarare mer pengar eftersom lärarna måste åka runt till alla praktikplatser. Men det gör i och för sig också att vi slipper bygga stora verkstäder på alla gymnasierna.

Skolverket är tillsynsmyndighet för Sveriges skolor och inspekterar alla friskolor med jämna mellanrum. De lägger sig där­emot inte i hur stora vinster de gör. Birgitta Fredander är chef för enheten som delar ut nya tillstånd:

–När vi får in en ansökan kollar vi självklart ägarens ekonomi. Det måste finnas kapital för att kunna driva skolan ett par år innan den börjar gå med vinst. Men så länge en friskola sköter utbildningen kan de göra hur stor vinst som helst.