Privatägda skolor har växt upp som svampar ur jorden sedan de kommunala bidragen till friskolor infördes 1992. Antalet elever ökar varje år och 15 procent av gymnasieungdomarna går nu i en friskola.

Trenden är utan tvekan starkast i storstäderna. Över fyra av tio gymnasieelever från Solna går i friskolor, medan det i många landsbygdskommuner fortfarande bara finns kommunala skolor.

Det blir också vanligare att skolorna drivs av stora koncerner. Över hälften av friskolorna ägs av aktiebolag.

Eftersom elevernas hemkommuner betalar för utbildningen med skattepengar är det känsligt om skolornas överskott hamnar i ägarnas fickor.

2006 tillsatte den dåvarande s-regeringen en utredning om att stoppa ägarna från att plocka ut pengar ur sina skolor. Skolorna skulle tvingas att plöja ner all eventuell vinst i verksamheten.

Frågan är djupt ideologisk och förslaget utlöste ett ramaskri från de borgerliga partierna och miljöpartiet. De betonade att det är få friskolor som går med vinst.

”Den som vill tjäna pengar göre sig inte besvär att starta friskola”, sade den nuvarande utbildningsministern Jan Björklund (fp).

SvD Näringslivs granskning av friskolekoncernerna talar ett annat språk. När de sex största företagen tillsammans gör en vinst på 150 miljoner kronor är det inte längre hållbart att beskriva friskolor som en förlustbransch – även om bolagen bedyrar att de återinvesterar pengarna.

Ett av Jan Björklunds första beslut efter den borgerliga valsegern förra hösten var att omedelbart lägga ner s-regeringens utredning om friskolornas vinster. Hur skolorna använder sina överskott ”är inte något som närmare behöver regleras”, slog den nya regeringen fast i budgetpropositionen.

Jan Björklund tycker att det är okej att skolorna går med vinst så länge utbildningen håller god kvalitet. Däremot vill regeringen skärpa kraven på friskolor så att de konkurrerar med de kommunala skolorna på lika villkor.

Till exempel ska även friskolor tvingas garantera minst 6600 timmars undervisningstid i grundskolan.

Socialdemokraterna fortsätter att driva frågan om ett vinststopp. De pekar på att sådana regler finns i våra nordiska grannländer. I Danmark ägs till exempel friskolorna av icke vinstdrivande stiftelser.

Men s-ledaren Mona Sahlin har svårt att få igenom förslaget om hon tvingas söka stöd från miljöpartiet. Mp anser att ett vinststopp skulle sätta krokben för ägare till små skolor. Partiet vill istället skattebefria den del av vinsten som återinvesteras i verksamheten.

Efter 15 år med friskolorna är den politiska debatten om dem fortfarande brännhet.