- Att man är så restriktiv kan bero på brister i bevisningen, säger Erika Lunell, juris doktor med inriktning på varumärkesrätt vid Stockholms universitet.

En faktor som gör att antalet tvister är få kan bero på osäkerhet om hur stort skyddsomfånget är. Den som söker registrering måste visa att det finns en särskiljningsförmåga hos färgen och för den vara eller tjänst som ensamrätten till färgen ska gälla. Med särskiljningsförmåga menas att färgen ska ange ett särskilt kommersiellt ursprung. Dessutom får märket inte hindra eller försvåra för konkurrenter i samma bransch att marknadsföra sin tjänst eller vara.

Varumärkesskydd kan normalt endast ges med hänvisning till att färgen är inarbetad, det vill säga att den för allmänheten uppfattas som ett varumärke. Ett annat krav är att märket ska kunna återges grafiskt, med hjälp av färgprov och/eller internationell erkänd identifieringskod.

Det räcker således inte med att ange exempelvis ”olivgrönt” i ansökan. Flera svenska företag har försökt att få en färg varumärkesregistrerad, däribland Bingolotto (lila), Abba Seafood (rosa) och kattmatsproducenten Whiskas (lila).

Anledningen till att det ofta handlar om lila och rosa nyanser i ansökningarna beror på att det är lättare än att få skydd för de traditionella grundfärgerna, enligt Erika Lunell.

Erika Lunell har skrivit en avhandling om okonventionella varumärken, som färg, doft och ljud. I den argumenterar hon för att registreringen av färg som varumärke bör vara fortsatt restriktiv, på grund av risken för monopolisering.

- Bedömningen av särskiljningsförmågan ska göras ur konsumentens perspektiv, men en konsument kan inte skilja mellan så många olika färgnyanser. Det gör att inte särskilt många färger kan fungera som varumärken, säger Erika Lunell.

Även dofter och ljud är möjliga att registrera som varumärken. Exempel på ljud som är skyddade som varumärke i Sverige är Hemglass-melodin och visselsnutten i Sveriges Radio P3. Ansökningar som gäller dofter får för närvarande avslag av OHIM, den EU-myndighet som registrerar gemenskapsvarumärken, för att det är svårt för de sökande att återge doften grafiskt. En kemisk formel räcker inte och inte skriftliga beskrivningar. Tidigare fanns en registrering av doften av nyklippt gräs, som avsåg tennisbollar.