Mats Svegfors är resonerande och utförlig i sina svar på frågor vad som driver och engagerar honom. Och vad som fick honom att tacka ja till jobbet som ny chef för Sveriges Radio. En tjänst som han tillträdde den 1 februari i år.

Han svarade utan att tveka. Men funderade sedan ett kort ögonblick om han gjorde rätt, och kom lika snabbt fram till att det gjorde han.

– Jag funderade på att jag inte har så många yrkesverksamma år framför mig, och för att vara beredd att lägga minst 70 timmar i veckan på jobbet så måste det vara något riktigt viktigt. Jag kom fram till att radio är oerhört viktigt.

Även om Mats Svegfors publicistiska bakgrund finns i det skrivna ordet, inte minst som chefredaktör för Svenska Dagbladet under åren 1991 till 2000, så har han alltid haft en nära relation till radion, både som flitig debattör och som konsument.

Vad gör radion så viktig?

– Radion är lättrörlig och omedelbar och verkar i realtid som inget annat medium.

Han ser det inte som en nackdel att han själv saknar yrkeserfarenhet från mediet.

– Det är så många som är duktiga på radio här. Och ibland kan det vara bra med ett utifrån- perspektiv.

Chefskapet delas med vice vd och tidigare programdirektör Cilla Benkö. Mats Svegfors väljer att kalla det för ett gemensamt ledarskap.

Rollfördelningen har fallit sig naturligt eftersom Cilla Benkö har mer erfarenhet av programminnehåll, och han själv är mer rutinerad i ledarskapsfrågor.

I samband med att ni tillträdde konstaterade ni för era medarbetare att SR är ett företag i gott skick, både ekonomiskt och innehållsmässigt. Kan du utveckla det?

– Vi har en balanserad ekonomi, och det är väldigt många som lyssnar på våra program idag, inte minst på P1 och P4. Det finns fantastiskt mycket bra i det här huset.

Även om ekonomin i SR än så länge är god så står Mats Svegfors, liksom ledare för andra medieföretag, inför stora utmaningar när ekonomin försämras.

I public serviceutredningen som presenterades i juni 2008 föreslog utredare Rose-Marie Frebran en fortsatt uppräkning av public service-företagens medel på 2 procent per år, lika mycket som myndigheter får, men som till skillnad från public service-företagen kompenseras genom ett produktivitetsavdrag för ökade lönekostnader.

Dagen innan han tillträdde skrev Mats Svegfors upprört på DN debatt att 2 procent inte står i paritet med företagets ökade kostnader i den försämrade ekonomin. En anslagsuppräkning på 3 procent är nödvändig, anser han.

– Om vi inte får upp licensmedlen kan politikerna lika gärna säga att de ger fasiken i public service.

Vilka blir konsekvenserna annars?

– Successiv uttunning av kvaliteten. För varje år som vi skulle få 2 istället för 3 procent ackumuleras 25 miljoner kronor. På fyra år innebär det en skillnad på 100 miljoner kronor, motsvarande 200 tjänster, som vi måste spara. Och journalistik kostar pengar.

Är det rimligt att SR ska få mer pengar när alla andra medie- bolag tvingas spara?

–Vad har alla andra mediebolag gjort under högkonjunkturen? Vi fick våra 2 procent även då. Vi var inte med och delade på vetelängden med de andra medie-bolagen under högkonjunkturen.

I förra veckan blev det känt att ledarduon möblerar om i redaktionsledningen till följd av att företaget omorganiseras från sju till fyra enheter. Förändringen som innebär att fem personer försvinner ur redaktionsledningen är en åtgärd för att öka fokuseringen i företagets framtids- arbete.

– Det berör enbart folk på den här våningen, vi gör detta för att bevara den position vi har.

Förädla snarare än förändra är hans motto. Cilla Benkö har de två senaste åren haft huvud- ansvar för programverksamheten och bara för att hon har fått på sig en ny ”hatt” så ska innehållet nu inte styras åt ett annat håll, förklarar han.

– Men det är klart att vi kommer att förändra. Men inte för att vi gör fel idag. Frågan är istället hur vi ska bevara detta samtidigt som vi utvecklar verksamheten, säger han.

Och hur ska ni göra det när ekonomin blir stramare?

– Om politikerna beslutar om SR:s finansiering på ett rationellt sätt så kommer vi att ha goda förutsättningar att bevara en mycket stark radio.

Vad står högst upp på att-göra-listan?

– Det har skett en del förändringar i tablån så det viktiga nu är att arbeta inom givna ramar. Men vi ska inte förändra så mycket utan snarare förädla och göra det vi gör ännu bättre. Men vi har inriktat oss på framför allt ett område: att vara bäst på krisrapporteringen.

Kommersiella medier tycker han ofta förvanskar de viktiga frågorna till förmån för att sälja. Och han är i grund och botten en förespråkare av det smala och djupa framför det breda och ytliga. Samtidigt ser han som SR:s största utmaning att nå ut till fler unga lyssnare.

– Att jag föredrar det djupa framför det ytliga ligger lite i det som driver mig, samtidigt som när jag ser detta inifrån, hur vår position har försvagats hos unga lyssnare, förstår jag att vi måste ge högsta prioritet åt arbetet med att få in nya lyssnargrupper och nya generationer.