TILL SIST | HANNA DUNÉR

Mötesplatser på internet, så kallade communities, är på ett sätt att betrakta som vilka varumärken som helst. De fylls med värden som användaren, i detta fall ungdomarna, kan identifiera sig med, vilket skapar lojalitet och leder till ökad kundtillströmning. Liksom med många andra varumärken i en tid av ökad konsumentmakt, måste användarna vara delaktiga i skapandet av varumärkeskultur och kärnvärden. Och liksom med vanliga varumärken står respektive sajt för olika saker som olika målgrupper kan identifiera sig med.

Det som skiljer internetmötesplatserna från vanliga varumärken är att de inte förbinder användaren till någon kostnad. Detta innebär att ungdomar, som redan i sin natur är en ombytlig och otrogen målgrupp, till skillnad från när de byter jeans, inte behöver betala något för att från en dag till en annan stänga dörren till Playahead och att istället börja hänga på internationella Facebook.

Ungdomar är inte bara otrogna. Deras val av varumärken och produkter bygger också ofta på beslut som för en marknadsförare kan vara svåra att förutse. Ena sekunden kan en pryl vara cool för att i nästa vara helfel. Det kan räcka med att någon blivit illa behandlad, retat sig på en illa fungerande funktion eller hakat upp sig på ett fult designelement på en sajt för att ryktet ska få användare i många kompisled att byta community snabbare än kvickt.

De som skapat mötesplatserna från början har stor insikt i att ungdomarna är väldigt känsliga för att känna sig överkörda. De flesta ungdomssajter har under många år byggts upp med största försiktighet och hänsyn, och hela tiden i samverkan med användarna. Mötesplatserna har fyllts med värden som grundar sig på användarnas intressen, demografi och ursprung.

Stora förändringar eller tydlig exploatering är sådant som en ung person vägrar att ställa upp på. Likaledes vill en ung person heller inte vara en del i något som ett företag, eller någon annan auktoritet, likt mamma, försöker skapa.

Det är något som en traditionell medieägare eller marknadsförare inte alltid har tillräckligt god insikt i.

Ungdomarna har skrämmande bra koll på vilka de är/vilka de vill vara och vad de sysslar med. Vilken community de hänger på säger mycket om vem de är.

Mot bakgrund av ungdomarnas snabba svängningar och varumärkenas, i deras ögon stora förgänglighet är det lätt att undra hur stora, etablerade medieföretag vågar investera mångmiljonbelopp i internetmötesplatser. För trots att de har resurser att pumpa in i både innehåll och marknadsföring kan det ifrågasättas om dessa företag har sett över de risker som finns med att köpa varumärken som helt styrs av ungdomar och som dessutom inte kostar dem något att byta ut. Om man som företag tror att det är så enkelt som att man kan köpa sig in i en helt ny värld så är man ute och cyklar.