På onsdag börjar årets omgång av "Idol". Samtidigt ifrågasätts TV 4:s succé av allt fler inom musikbranschen.

- Inga "Idol"-artister håller i längden, säger Klas Lunding på skivbolaget EMI Music.

"Idol" har många vinnare. TV 4 och Sony BMG, till exempel. Programmet, som lockar uppemot två miljoner tittare varje säsong, är tv-kanalens största kassako, medan skivbolaget får enorm mediaexponering av en artist som de sedan hårdlanserar under ett år.

Men för tv-stjärnorna själva är succén inte lika självklar. Efter fyra säsonger är "Idol"-vinnarnas dilemma välkänt: en seger i programmet glöms snabbt bort och vänds till motgång.

- Det är omöjligt att skapa stjärnor via "Idol". Titta på stackaren som vann i fjol, Marie Picasso. Hon "dog" som artist efter bara några veckor. Det måste vara rekord, säger Bert Karlsson, skivbolagsdirektör i Skara.

Han får medhåll av Klas Lunding, veteran i musikbranschen och A&R-chef på EMI Music Sweden.

- "Idol" är nöjesunderhållning och precis som med andra dokusåpor är deltagarna glömda efter ett år, säger han.

Även Lars Nylin, mångårig skivbolagsman och ny chefredaktör på branschorganet Musikindustrin, ser en tydlig tendens.

- Vi har facit på hur dåligt det går för "Idol"-vinnarna. Att komma tvåa funkar mycket bättre, säger han.

Varken Daniel Lindström, Agnes Carlsson eller Markus Fagervall har längre skivkontrakt med Sony BMG och Marie Picasso verkar gå samma öde till mötes.

Men att "Idol"-vinnarna har problem med karriären beror inte bara på skivbolagets kortsiktiga lansering.

Bert Karlsson menar att själva programformen inte passar för artister med varaktig stjärnpotential.

- De som når långt i "Idol" är de som kan sjunga coverlåtar. Deltagarna tvingas in i genrer som de inte gillar, personligheterna försvinner, säger Bert Karlsson.

Han jämför med egna "Fame factory" på TV 3, som blev startskottet för artister som Jessica Andersson och Linda Bengtzing.

- Då tog vi fram originallåtar som passade deltagarna, det är en djävla skillnad, säger han.

Även "Idol"-juryn ifrågasätts. Klas Lunding tycker att deras kriterier har lett till att allmänheten får fel uppfattningar om vad skivbolagen söker för artister.

- Folk kommer till mig och dansar på mitt skrivbord men jag letar inte efter "Wallmans salonger"-artister. Att man kan sjunga och dansa, betyder inte att man har något att säga. Ulf Lundell hade aldrig funkat i "Idol", säger Klas Lunding.

Fixeringen vid kommersiell genomslagskraft hämmar "Idol"-deltagarnas konstnärliga ambitioner, menar Lars Nylin.

- Jag har gillat juryns tuffa attityd men de letar ju bara hitartister. Jag är albumorienterad och vill att man ska stå för något som artist, säger han.

Trots programmets brister har Lars Nylin börjat följa "Idol" med större intresse, jämfört med de första åren.

- Det vore tjänstefel att inte hålla en hyfsad koll. Melodifestivalen blockerar ena delen av skivåret medan "Idol" tar över på hösten. Tidigare brydde jag mig inte men nu har man sett talanger som inte fångas upp av Sony BMG, både "entertainers" och artister med mer konstnärlig bäring, säger Lars Nylin och nämner Måns Zelmerlöw, Ola och Sibel som några exempel.

Bert Karlsson hoppas på den nya juryn, men tror inte att "Idol" kommer att överleva så många år till.

- Det finns inte tillräckligt med bra artister i Sverige. Vi slutade med "Fame factory" efter fyra säsonger av den anledningen, säger Skaras skivmogul.