I ekonomiska termer ledde förra säsongen till en förlust på närmare 12,7 miljoner kronor för Djurgården. Och man är också den av klubbarna som har absolut minst eget kapital, 3,5 miljoner.
Mats Larsson, ordförande för Djurgården, konstaterar att klubbens ekonomiska läge är långt ifrån tillfredsställande. Fjolårets svaga resultat handlar mycket om en ackumulerad förlust och man har inte den buffert som behövs, säger han.
- Det är en uppåtgående eller nedåtgående spiral. Man måste komma på grön kvist för att kunna komma på ännu grönare kvist.
Och nyckeln till att nå ekonomisk framgång i ishockey handlar om att först ta sig till slutspel och sedan hålla sig kvar så länge som möjligt.
- Slutspelet är det som avgör säsongens bu eller bä, säger Mats Larsson.
Kolla in det ekonomiska läget i hockeyklubbarna
Bättre ekonomisk, och sportslig, framgång de senaste åren har Färjestad, Frölunda och HV 71 haft. Dessa tre klubbar ligger i en egen division när det gäller storleken på det egna kapitalet, främst beroende på många och långa slutspel under flera år.
- Hävstången på det ekonomiska resultatet kommer ju i slutspelet, säger Hans-Göran Frick, ordförande för HV 71.
Han säger att varje normal hemmamatch i slutspelet betyder en nettointäkt på mellan en miljon och en och en halv miljoner kronor.
- Ur ett rent och skärt ekonomiskt perspektiv så är det naturligtvis så många matcher som möjligt som är avgörande. Men sportsligt tar jag hellre färre matcher och vinner klarare segrar.
Trots att publikintresset är på en fortsatt hög nivå är elitserieishockeyn inte någon direkt lysande affär.
Klubbarna har i många fall lyckats rekrytera riktiga högdjur till styrelserna, exempelvis sitter Ericssons förre vd Carl-Henric Svanberg i Djurgårdens styrelse och ordföranden Mats Larsson är advokat verksam inom affärsjuridik.
Men det näringslivspersonerna presterar i idrottens styrelserum skulle knappast ge godkänt i deras normala yrkesverksamhet.
Hans-Göran Frick, HV 71:s ordförande, som också är advokat med svensk och internationell affärsjuridik som specialitet, gör tummen ned för klubbarnas affärsmässighet.
- Elitserien omsatte förra säsongen totalt en bit över 1,3 miljarder kronor och visade skrämmande dåliga siffror på totalen. Vi måste komma till rätta med våra ekonomier. I näringslivet hade ju naturligtvis det här aldrig accepterats.
Enligt Mats Larsson är det speciella med idrottsverksamhet att det är så osäkert att veta om man får utdelning för det man satsar.
Han vill inte säga att det är fråga om glädjekalkyler, men väldigt svåra riskavvägningar som man måste.
- Det är så många rörliga riskfaktorer som finns. Man fattar alltid beslut utifrån antaganden om sportsliga resultat och publiktillströmning, säger Mats Larsson.
Och förutsättningarna och villkoren för Djurgården är extra besvärliga att hantera eftersom konkurrensen om publikens intresse är så mycket större i Stockholm än vad den är ute i landet, menar han.
Linköping har försökt lösa dilemmat med stora fasta kostnader och lättrörliga intäkter genom att skaffa sig fler ben att stå på.
Hockeyklubben äger fyra dotterbolag. Ett är ett driftbolag som tar hand om bland annat ishallen. Ett företag heter Linköping Health Care och sysslar med sjukvård och motion. Dessutom har man ett reklamföretag som gör både intern- och externmaterial samt ett evenemangsbolag.
- Vi håller på att försöka skapa en struktur där hockeyn är vår affärsidé och där vi ska bli bäst. Men för att lyckas med det så måste vi skapa andra intäktsmöjligheter, säger Linköpings ordförande Christer Mård.
Men även han tillmäter slutspelet störst betydelse för att få en framgångsrik klubbekonomi.
- Det finns ingen hockeyklubb i Sverige som tjänar pengar om man inte går långt i slutspelet.
Att Linköping gjorde en förlust på 5,7 miljoner kronor förra säsongen kan i huvudsak förklaras med att klubben åkte ur slutspelet redan i kvarsfinalen, menar Christer Mård.
Hur det går med klubbarnas ekonomi i år återstår att se, säkert är bara att såväl supportrar som styrelseledamöter kommer att hoppas på ett så långt slutspelsliv som möjligt för den egna klubben.
Men någon gigantisk ekonomisk vinst kommer det segrande lagets klubbkassör knappast få räkna hem. Vinsten för fjolårets svenska mästare, Färjestad, stannade på modesta 1,9 miljoner kronor.













Det finns 3 kommentarer på artikeln
Visar 1 till 3: