Förra fredagen samlades uppemot 10 000 personer i Kungsträdgården i Stockholm för att protestera mot gatuvåldet. Initiativet kom från den Facebookgrupp som 15-årige Anton Abele startade mindre än 24 timmar efter den tragiska dödsmisshandeln mot en 16-årig pojke på Kungsholmen. I dag har gruppen ”Bevara oss från gatuvåldet” en bit över 100 000 medlemmar.

Detta på en sajt som för ett år sedan var helt okänd i Sverige.
Efter dödsskjutningarna på Virginia Tech i USA i våras ändrade tusentals studenter sin status på Facebook till ”I‘m OK at VT”, för att meddela familj, vänner och bekanta att de klarat sig undan skottlossningen. Bara någon vecka efter händelsen fanns det fler än 250 grupper på Facebook med anknytning till massakern. Mängder av människor fick lugnande besked, men också ta emot dödsbud via sajten, som utvecklats till ett potent kommunikationsverktyg i takt med att allt fler anslutit sig.

Tre år före dödsskjutningarna på Virginia Tech var Facebook en nystartad mötesplats för alla studenter på Harvard.

De tre grundarna Mark Zuckerberg, Dustin Moskovitz och Chris Hughes drev sajten från ett studentrum. I dag är Facebook ett världsomspännande communityfenomen, väl etablerat som det näst största efter Myspace.

Sedan 2006 har antalet användare på sajten fördubblats var sjätte månad och i nuläget beräknas omkring 200 000 personer registrera sig på sajten varje dag. Med nuvarande takt kommer antalet medlemmar att överstiga 60 miljoner lagom till årsskiftet.

I Sverige har Facebook snabbt gått från att vara en amerikansk community bland flera andra, som i huvudsak internetintresserade haft koll på, till att bli vad det är i dag. En sajt som kan mobilisera tiotusentals personer till kampanjer som Rosa Bandet eller Bevara oss från gatuvåldet.

Enligt sökningar i Mediearkivet och på internet nämns Facebook första gången i svensk press den 4 juni 2006. Det är Helsingborgs Dagblad som publicerar en text av frilansjournalisten Elisabeth Braw, stationerad i San Fransisco. Facebook nämns som ett exempel på en pågående trend där människor dejtar och söker kontakter på internet istället för i det verkliga livet.

Facebook vill inte släppa information om hur många svenskar som finns bland de 46 miljonerna användare, men i dag har fler än en halv miljon människor gått med i nätverket Sweden. Eftersom långt från alla svenska Facebookanvändare är med i nätverket kan man anta att ännu fler har skaffat en profil på sajten.

46 miljoner användare och 200 000 nya varje dag. Ett av världens mest omskrivna företag som nämns i media världen över.

Hur kunde Facebook växa så explosionsartat?

En stor andel är unga medlemmar och unga är en attraktiv målgrupp för mängder av annonsörer. Men enligt analytikerberäkningar drar bolaget in omkring 30 miljoner dollar i vinst på en omsättning runt 150 miljoner dollar.

Många frågar sig nu hur sajten ska kunna omvandla uppmärksamheten till intäkter.

Hittills har ekonomin runt Facebook i huvudsak handlat om den öppna plattform som låter fristående utvecklare integrera sina egna småprogram och webbtjänster direkt på användarnas profilsidor. Ett grepp som sajten än så länge är relativt ensam om, även om konkurrenter som Myspace och Google ryktas vara på gång med liknande system.

Tack vare den öppna plattformen kan användare lägga till kartor över vilka städer man besökt, skicka låtsaspresenter till sina vänner och göra IQ-test – leka zombies eller vampyrer, spela Tetris och göra listor över vilka som är ens ”top friends”.

Dessa så kallade applikationer har fått utstå mycket kritik för att de inte tillför någon direkt nytta åt Facebook. Men deras popularitet talar om något annat.

Plattformen lanserades i maj i år och sedan dess har det utvecklats drygt 6 000 applikationer och de mest populära som Top Friends, Video och Super Wall har installerats fler än 10 miljoner gånger.

Men trots ett stort antal användare har det varit svårt för utvecklarna att få in några större summor på sina applikationer. Framför allt för att det inte är tillåtet att lägga in annonser direkt i applikationerna – reklam får bara finnas på den informationssida där användare kan välja att installera applikationen.

Men osäkerheten över intäkter gäller inte bara för dessa fristående utvecklare. För Facebooks del har osäkerheten inte varit ett hinder för att företaget ska vara ett av de hetaste uppköpsobjekten på den amerikanska internetmarknaden.

Närmare 50 miljoner användare och en snabb expansion har lockat flera av de traditionella internetjättarna, men hittills har grundaren Mark Zuckerberg bestämt tackat nej till samtliga inviter från etablerade internetbolag. I september 2006 ska Yahoo ha erbjudit 7 miljarder kronor för sajten och en månad senare ryktas Google ha lagt ett bud på närmare 15 miljarder i ett försök att övertrumfa sökkonkurrentens bud. Zuckerberg tackade nej till båda och hänvisade till att 56 miljarder hade varit närmare sajtens värde.

I maj i år ska Yahoo ha gjort ett nytt försök med ett bud på 11,2 miljarder och i september i år kom ytterligare ett rykte. Microsoft sägs vara intresserat av en minoritetspost på mellan 3 och 5 procent av företaget. Köpeskillingen skulle ligga på mellan 2 och 3,2 miljarder kronor – ett bud som skulle värdera Facebook till så mycket som 65 miljarder.

I så fall skulle Mark Zuckerberg få den värdering han önskade ett år tidigare. Men enligt rapporter i medier väntas han avvakta en höjning som värderar företaget till närmare 100 miljarder kronor. Det är mer än hela ståljätten SSAB:s värde.

Elaka tungor hävdar att tveksamheten beror på att han stulit idén och tekniken bakom Facebook från studiekamrater på Harvard. I så fall skulle en försäljning leda till en rättstvist. Andra menar att Zuckerberg vill bygga en ny internetjätte – i så fall skulle nästa steg vara att notera bolaget på börsen.

Men först måste alltså intäkterna upp. Facebook har hittills bara haft traditionella bannerannonser på profilsidorna. Företaget har redan sagt att det matchar innehållet i annonserna mot varje enskild profil, men än så länge verkar det inte vara någon hårdare matchning.

Den verkliga graalen i sammanhanget är att leverera riktade annonser, reklam som bygger på att annonsören vet vem man är, vad man gillar och vad man pratar om med sina vänner.

Det är precis vad Appfuel, ett litet start-up-företag i San Fransisco, tänkt göra. Dess applikation klarar att söka igenom en användares profil och leverera en riktad annons på mindre än en sekund, berättar en av medgrundarna, Sundeep Ahuja, för Wired. Men han tillstår också att det antagligen är precis vad Facebook självt håller på att utveckla.

Riktade annonser ska ge ett bättre resultat för annonsören och går därför att ta betydligt mer betalt för. Men även om Facebook väljer att lansera ett sådant system på samtliga profiler är det inte säkert att man är hemma ekonomiskt. Det finns flera frågetecken kring riktade annonser, bland annat uppfattas de ofta som integritetskränkande.

Google har fått utstå mycket kritik för att man gör exakt samma sak på sin e-posttjänst Gmail. Användare har blivit upprörda för att Google automatiskt läser igenom samtliga mejl för att kunna visa annonser med koppling till vad som diskuteras i mejlen. Samma diskussion skulle kunna blossa upp om det kom fram att Facebook läser igenom allt som står i ens profil bara för att kunna visa mer relevanta annonser. Att det sker helt utan mänsklig inblandning skulle vara sekundärt.

Ett annat frågetecken handlar om hur många som faktiskt är intresserade av annonser på Facebook och hur många som faktiskt skulle klicka på en annons, oavsett hur relevant placerad den är.

– Att tjäna pengar på Facebook är inte så enkelt. Sociala nätverk är bland de mest klibbiga sajterna som finns, användare stannar ofta på dem länge. Med andra ord är det väldigt få som klickar på annonser och i en annonsmodell där man tar betalt per klick vill man att användarna ska klicka på var och varannan länk, inte spendera timmar på Facebook med att skicka virtuella cocktails till sina vänner, säger annonsgurun Andrew Chen till Wired.