Kraftbolagen är de riktigt stora vinnarna på systemet med utsläppsrätter. Under tiden som handeln med utsläppsrätter har varit igång, under 2005 och 2006, har systemet inneburit att de tre stora kraftbolagen Eon, Vattenfall och Fortum tillsammans kunnat stoppa runt 28 miljarder kronor i-sina egna fickor. Det visar en beräkning som SvD Näringsliv gjort tillsammans med forskaren

Niclas Damsgaard vid Handelshögskolan i Stockholm och konsultfirman Econ. Räkneexemplen bygger på spotpriser på utsläppsrätter. Kraftbolagen kan ha säkrat dem med terminsköp.

Samtidigt har elkunderna fått se elräkningarna höjas med motsvarande belopp.

SvD Näringsliv skrev förra tisdagen att systemet med utsläppsrätter inneburit stora vinster för basindustrin – men ingen miljöförbättring. Anledningen var att de gratis fått fler utsläppsrätter än vad de behövde – som de sålt med goda vinster. Även kraftbolagen omfattas av handeln med utsläppsrätter.

Niclas Damsgaard har doktorerat på avregleringen av elmarknaden. Han är kritisk till systemets konsekvenser.

–Det är en enorm omfördelning mellan kraftbolagen och elkunderna som blivit frukten av det system som skulle rädda miljön, säger han.

Hur kan kraftbolagen tjäna på utsläppsrättsystemet, och varför måste konsumenterna betala?

Svaret ligger i att elpriset generellt höjts med cirka 10 öre per kilowattimme på grund av handeln med utsläppsrätter. I systemet ingår enbart anläggningar som släpper ut koldioxid, exempelvis kol- och oljekraftverk, som huvudsakligen finns i Tyskland och Danmark. El är dyr att producera i sådana anläggningar, och ännu dyrare blev det genom utsläppsrättshandeln.

I Norden däremot producerar Vattenfall, Fortum och Eon elen nästan uteslutande från kärn- och vattenkraft. Dessa anläggningar släpper inte ut någon koldioxid, men genom att elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool sätts på marginalen, det vill säga utifrån den sist producerade kilowattimmen, är det ofta den dyra kol- och oljekraftselen som sätter priset. Och de som producerar billig vatten- och kärnkraft kan kamma hem stora vinster.

I genomsnitt låg priset på utsläppsrätter under 2005 och 2006 på 19 euro per utsläppsrätt (en utsläppsrätt är ett ton utsläppt koldioxid). Idag ligger dock priset på 1 euro per utsläppsrätt, sedan man konstaterat att utbudet är för stort. Värdet på utsläppsrätten läggs direkt på elpriset, eftersom den lika gärna kan säljas på marknaden. Enligt Niclas Damsgaard innebär det ett prispåslag med uppskattningsvis 10 öre per kilowattimme (se grafik). Siffran 10 öre bygger på modellsimuleringar utförda av Econ, som bygger på ett utsläppsrättspris på 16–18 euro.

Niclas Damsgaard anser att gratistilldelningen av utsläppssystemet dessutom får direkt motsatt effekt även miljömässigt.

–Den här typen av gratistilldelning har en tendens att gynna kolkraftverk eftersom man får utsläppsrätter om man bygger ett nytt kolkraftverk, men bygger man ett verk som har förnyelsebar energi får man ingenting, säger han.

Han menar att det skulle vara bättre att auktionera ut utsläppsrätter och att nuvarande system fördröjer teknikskiften.

–Har man ett gammalt kraftverk som släpper ut koldioxid blir gratistilldelningen en löpande subvention varje år. Hade man haft auktionering hade det blivit en kostnad på ett annat sätt.

Erik von Hofsten är presschef på Vattenfall Norden – som ensamt tjänat cirka 13,5 miljarder kronor på systemet.

–Vi bejakar utsläppsrättsystemet i sig, men vill att det ska bli globalt, säger han.

Men det är ju konsumenterna som får betala vinster som går rätt ner i Vattenfalls fickor.

–Systemet finns för att nå miljömål, det finns en demokratisk samsyn på det.

Du ser inget problem alls i att det är elkunderna som får betala?

–Vi investerar 82 miljarder kronor under en 10-årsperiod. Det innebär att vi ökar elproduktionen. Det i kombination med effektivare förbrukning hos kunderna leder till att priserna går ner på sikt.