De ryska oljefälten känns avlägsna när Eric Forss tar emot i West Siberians kontor med utsikt över Stockholms slott och Kungliga Operan. Trots att både årsredovisning och ett pressmeddelande om namnbyte släppts under morgonen är det en lugn stämning på det något anonyma kontoret.

Kanske är det också kännetecknande för en ganska okänd profil bland styrelseordförandena för de större bolagen på Stockholmsbörsen. Framför allt är det med ett visst intresse man frågar sig hur han hamnade som svensk styrelseordförande för ett Bermudaregistrerat oljebolag med större delen av verksamheten i Ryssland.

–Jag pluggade i USA, var klar 1989 och dök då rakt in i ett gasprojekt i West Virginia. Sen har jag förutom i USA jobbat bland annat i London, mot Ryssland och i en del andra öststater berättar Eric Forss som under hela sin karriär har varit aktiv i oljebranschen.

West Siberian kom han i kontakt med 2004 efter att ägarbilden förändrades. Företaget hette tidigare Vostok Oil och grundades 1998. Men i samband med att bolaget hade finansiella problem valde Alfred Lundin att dra sig ur som huvudägare varpå den då mycket unge ryssen Maxim Barsky dök upp och tog kontroll i bolaget.

–Vad Barsky gjorde var att han blev huvudägare och deltog i nyemissionen tillsammans med en amerikansk investerare – de var det som räddade det. Men när de sen hade synpunkter på hur bolaget skulle skötas blev det lite livligt, säger Eric Forss.

Den nya, ryska ägarbilden möttes med en del skepsis och i samband med att hela styrelsen byttes ut 2004 blev han själv tillfrågad som styrelseordförande. Idag arbetar han mer eller mindre heltid med uppdraget – antingen från sitt kontor i Stockholm, eller på resande fot mellan ryska oljefält, huvudkontoret i Moskva och investerare och bankkontakter runt om i världen.

Att arbeta med ett svenskt perspektiv i Ryssland medger han har sina utmaningar.

–Jag hade knappt varit i Ryssland för fem år sedan. Det är ingen hemlighet att Ryssland är ett av världens mest korrumperade länder vilket jag tror är viktigt att förstå, säger Eric Forss som samtidigt betonar fascinationen med att lära känna ryssarna, att det är lätt att bygga bra vänskapsband och att många av hans närmaste vänner och medarbetare är ryssar.

–Det jag har lärt mig, och det tror jag är en viktig del av vår framgång, är att vi hela tiden har arbetat med lokala dotterbolag, lokala ledningar och ryska managementteam. Historien är full av exempel på utländska bolag som kommit till Ryssland, försökt göra på sitt sätt och hamnat i problem.

Det märks att Eric Forss är van att bemöta alla former av kritik mot ryskt företagande och miljöhoten från oljebranschen genom diplomatiska och väl avvägda formuleringar.

Han framhåller gärna hur viktig oljeproduktionen är för inkomsterna till den ryska statskassan, vilket också leder till hårdare miljökrav och bestämmelser, men tar också oljebolagen i försvar när det gäller deras hot mot miljön.

–Bilden av oljebolag blir lite förskevad, men jag förstår att det blir så. Det som ofta tappas bort är att drivande och ledande i utvecklingen är oljebolagen själva. Verkligheten är ändå den att vi fått renare och renare bränslen, säger Eric Forss.

Under 2008 gick West Siberian samman med det ryska bolaget Alliance Oil. Anledningen var att man ville kombinera West Siberians prospektering och utvinning av olja med Alliance Oils raffinanderiverksamhet och försäljning. Tillsammans kontrollerar man nu hela värde-kedjan i oljeproduktionen och inför årsstämman föreslår styrelsen ett namnbyte till Alliance Oil Company Ltd. Integrationen gav också West Siberian en markant större balansomslutning, och för 2008 omsatte det nya bolaget 22 miljarder kronor.

Samtidigt med omstöpningen av West Siberians har förutsättningarna för oljebolaget ändrats radikalt under det gångna året.

–Jag har under samma period upplevt både de högsta och lägsta oljepriserna, och en finansmarknad som både älskar och vänder ryggen till ryska aktier, säger Eric Forss.

Risken för oljebranschen över lag enligt honom är att investeringarna stoppas i samband med fallande oljepriser och hårdare villkor för finansiering. Detta leder till att man inte har den kapacitet som krävs när efterfrågan kommer igång igen – vilket i sin tur riskerar att driva upp priserna kraftigt. Med en erfarenhet av tre tidigare nedgångar ser han mönstret gå igen. Men vad som händer med West Siberian om fem år vill Eric Forss inte spekulera i.

–Hade jag sagt till någon för fem år sedan att vi skulle vara där vi är idag hade inte någon trott att jag var riktigt klok över huvud taget.