Enbart statliga Vattenfall tjänar på fredagen närmare 700 miljoner kronor på sin kärn- och vattenkraftsproduktion.

Elmarknaden är konstruerad så att priset på all elektricitet sätts utifrån priset på den anläggning som sist tas i bruk. När kylan slår till, och svensk kärnkraft går på halvfart, används alla tillgängliga anläggningar för att möta den höga efterfrågan.

På det viset är det också priset för fossileldad elektricitet, från olja och kol, som på fredagen dikterar villkoren på elmarknaden. Detta har under dagen gett ett snittpris på drygt 3 kronor per kilowattimma, eller omräknat, drygt 3 000 kronor per megawattimma.

Detta är mycket goda nyheter för producenter av kärn- och vattenkraft, som trots det höga försäljningspriset inte betalar mer än mellan fem och femton öre per kilowattimma i rörlig produktionskostnad. Marginalerna blir därför skyhöga.

Enligt Svenska Kraftnäts prognos förbrukar det svenska samhället på fredagen knappt 580 000 megawattimmar. Av dessa kommer ungefär 50 procent från vattenkraft, och drygt 25 procent från kärnkraft, en uppskattning som får stöd av branschexperter.

Baserat på ett genomsnittligt dagspris på drygt 3 000 kronor per megawattimma, ger det försäljningsintäkter på drygt 1,35 miljarder kronor, enbart för producenter av kärn- och vattenkraft.

Netto, avräknat de förhållandevis små rörliga kostnaderna för produktionen, återstår cirka 1,3 miljarder kronor, på en och samma dag. Till detta kommer intäkter från fossileldade kraftverk, som på fredagen står för runt 25 procent av den sammantagna elproduktionen. Här är dock marginalerna, om än höga, betydligt lägre.

- Det man kan konstatera är att kraftbolagen tjänar mycket pengar. Kostnaden att producera är densamma eftersom vind-, kärn-, och vattenkraft har låga produktionskostnader, medan de dyrare produktionsslagen slår över hela linjen, säger Tommy Johansson, chef på avdelningen för marknadsövervakning på Energimarknadsinspektionen.

Slutsatsen är att bolagen med stor andel billiga produktionsanläggningar är vinnare på det höga elpriset.

Mest lönsam är vattenkraften, där den rörliga produktionskostnaden är ungefär 5 öre per kilowattimma. Här uppgår kraftbolagens nettoförtjänst efter rörliga kostnader till drygt 860 miljoner kronor under fredagen.

Vattenfall, som ensamt står för drygt hälften av den svenska vattenkraftproduktionen, har därmed tjänat uppskattningsvis 440 miljoner kronor, förutsatt att produktionen gått i normal takt. En betydande rest av vattenkraftsproduktionen delas lika mellan Eon, norska Statkraft samt Fortum, som på fredagen gör mellan 60 och 100 miljoner kronor vardera efter rörliga kostnader.

Även kärnkraftsproduktionen domineras av Vattenfall, som är majoritetsägare i såväl Forsmark som Ringhals. Det statliga bolagets förtjänst från denna produktionsgren uppgår på fredagen till uppskattningsvis 230 miljoner kronor.

Fortum och Eon står vart och ett för runt 20 procent av fredagens kärnkraftsproduktion. På marginalen finns Skellefteå Kraft, minoritetsägare i Mellansvensk Kraftgrupp AB, en delägare i Forsmark.

Med ett mer normalt elpris på runt 70 öre per kilowattimma skulle fredagens produktion av vattenkraft och kärnkraft generera drygt 270 miljoner kronor. Fredagens energisituation, med extremt höga priser, gav således producenterna ett tillskott på 1,1 miljarder kronor, på en dag.