Gårdagen gav den dubbla kombinationen av svagare dollar och sänkta råvaror noterade i dollar. ­ I länder som Sverige förstärktes råvarunedgången av dollarns fall.

Nästan alla metaller, livsmedel och energiråvaror föll i pris. En lågkonjunktur i USA kan försvaga efterfrågan, var det resonemang som drev marknaden.

Med Kinas framträdande som en ledande råvaruimportör har USA:s betydelse i och för sig minskat. USA är fortfarande världens största importör av olja men Kinas energiimport har växt mycket snabbt. Kina beräknas använda mer än dubbelt så mycket koppar som USA.

En konjunkturnedgång i USA slår dock även mot Kina. USA är ­Kinas viktigaste exportmarknad. Minskar efterfrågan på den amerikanska marknaden påverkar det Kinas industri.

Effekterna av en sämre USA-ekonomi blir globala. Europas ­export till USA berörs negativt.

Sämre efterfrågan och lägre dollarkurs blir ett dubbelt vapen mot export till USA av bland annat bilar. Redan före kreditkrisen började den svenska exporten vika till USA och med dagens dollarkurs kan fallet bli påtagligt. För den redan krisdrabbade svenska bilindustrin förvärras problemen.

Ett undantag fanns i råvarufallet. Guldet hölls uppe och fortsatte att noteras över 1000 per troy uns, 31 gram.

Nu är guld inte riktigt vilken råvara som helst. Visserligen har guldets direkta koppling till valutor försvunnit. Det finns inga valutor som är kopplade till en viss mängd guld.

Centralbanker har dock fortfarande stora guldlager och i medvetandet framstår guld fortfarande som en sorts reservvaluta. Vacklar dollarn blir guld ett alternativ.