Debatten i Europa om Ryssland håller på att bli för dominerande som leverantör av naturgas har tidvis varit intensiv.

Den har gått som högst de gånger ryska Gazprom skruvat åt kranarna till rörledningen som går till Europa på grund av oenighet om vad Ukraina ska betala för gasen.

Den debatten kan emellertid ändras om Bengt Söderberghs varning slår in. Inom EU har förutsättningen hittills varit att Ryssland inte skulle få några problem med att öka sin gasexport. Men den riskerar att inte bli så stor som man trott av tre skäl:

• Finanskrisen och det lägre gaspris den medfört har gjort det svårare för Gazprom att finansiera sina investeringar.

• Kina blir en allt större konkurrent om gasen. Ryssland planerar att bygga rörledningar från Yamal i västra Sibirien till Kina.

• Shtokmanfältet, där en stor del av gasen skulle exporteras i fryst form, LNG, har visat sig vara både tekniskt och finansiellt mer riskabelt.

Bengt Söderberg har lagt fram en doktorsavhandling på Uppsala universitet, som har en egen avdelning som studerar hur produktionen från världens olje- och gasfält utvecklar sig. Studien kommer att publiceras i tidskriften Energy Policy.

– Inom EU har man optimistiskt trott att all gasexport från Yamal i västra Sibirien och från Shtokman ska gå till EU och tidigare sovjetländer som Ukraina och Vitryssland. Men en del av gasen kan komma att gå till Kina via den nya rörledningen Altai och utbyggnaden av nya fält i Yamal kan bli försenade, säger Bengt Söderbergh.

Han har räknat på vad som sker om Yamal försenas med fem år. Då kommer inte den ryska gas- exporten alls att kunna öka till EU. Samtidigt sjunker den egna produktionen inom EU med 126 miljarder kubikmeter 2006–2030.

Det är bara om allt går enligt planen i Yamal som Ryssland kan öka sin export med 70 miljarder kubikmeter per år. Norge kan öka sin export något, men långt ifrån i den omfattningen. LNG från Qatar är en annan möjlighet, men även där är Kina en aktuell kund.

Osäkerheten om framtiden har blivit mycket större inom naturgasindustrin, där kontrakt tidigare ingicks för 25 år. Utvecklingen mot mer LNG gör att naturgaspriset påverkas mer av gasmarknaden i USA.

Där har ny teknik utvecklats för att producera skiffergas. Det har gjort att USA:s gasreserver på två år har skrivits upp med 40 procent och att landet ser ut att bli självförsörjande på naturgas, som står för 21 procent av energikonsumtionen.

På det ekonomiska toppmötet i Davos i Schweiz nyligen, skrädde BP:s koncernchef Tony Hayward inte orden:

– Ny teknik för att utvinna skiffergas har ändrat energisituationen i USA för de kommande hundra åren, sa han.

Skiffergasen finns i stora formationer där det krävs många borrhål för att få ut gasen, kopplat med att vatten förs ned under extremt högt tryck.

– Den stora osäkerheten är hur länge produktionen kan upprätthållas. Produktionen från en genomsnittlig skiffergasbrunn i USA minskar med 50 procent från det första till det tredje året. Dessutom går det åt väldiga mängder vatten, säger Bengt Söderbergh.

Skiffergasen ökar osäkerheten på gasmarknaden eftersom antalet hål som borras varierar med gaspriset. Det gör att de stora naturgasprojekten, som Shtokman, inte kan räkna med att gaspriset ligger högt hela tiden.

– Men skiffergasen förutsätter att det redan finns en infrastruktur av rörledningar, som i USA. Investeringarna är för stora för att det ska löna sig annars, tror Bengt Söderbergh.