I april 1980 noterades oljan för närmare 40 dollar per fat, 159 liter. Det var ett rekord när världen fick uppleva en andra oljekris efter de islamistiska mullornas maktövertagande i Iran, då ett viktigare oljeland än idag. Den första oljekrisen hade kommit efter oktoberkriget 1973.

40 dollar 1980 motsvarar närmare 103 dollar idag. Dollarkursen var dessutom högre och skulle stiga markant fram till mitten av decenniet. Sedan kollapsade nästan parallellt oljepriset i nominella termer och dollarkursen. Med undantag som Kuwaitkonflikten 1990–91 blev det 15 mindre goda år för oljeexportörerna. Det drabbade Sovjetunionen/Ryssland hårt, vars export utgjordes av ­energi och andra råvaror. Saudi­arabien fick problem med att försörja sin snabbt växande befolkning. Bottenläget kom december 1998 då olja såldes för knappt 11 dollar fatet. Dollarkursen var något högre men det var inte särskilt lönsamt för oljebolagen att leta efter nya oljefält ute i havet.

Sedan den ekonomiska återhämtningen kom igång på allvar 2003 efter börskrasch, it-och telekomkriser har oljepriset med någon enstaka svacka gått rakt upp. 90-dollarsnivån kan lätt bli en mer stadigvarande 100-dollars-nivå. Det kommer att kännas på bensinstationerna i USA där kunderna fyller tanken för dollar. Med låga bränsleskatter får internationella prishöjningar på olja ett mer direkt procentuellt genomslag än i Europas högskatteländer. I Sverige har skatterna på drivmedel höjts vid nästan varje årsskifte och en borgerlig regering betydde ingen skillnad.

I Västeuropa, där bensin och diesel köps för euro eller kronor, blir ett dyrare oljepris räknat i dollar inte lika betungande. Sedan 2002 har dollarn fallit kraftigt. Enligt Citigroup har dollarn tappat en tredjedel av sitt värde sedan 2002. Enbart under 2007 stärktes euron med 11 procent mot dollarn. För kronan handlade det om cirka 8 procent.

Det betyder att oljeexportörerna får fler, men mindre värda dollar för sina fat med olja. Irans oljeminister hävdade i höstas att räknat i euro hade landet under året inte fått mer betalt för sin olja. Ryssland har talat om att gå över till rubel i sin oljehandel.

I dagsläget råder balans mellan efterfrågan och oljeproduktion. IEA, som är den rika världens energiorgan, uppger att efterfrågan i snitt låg på 85,7 miljoner fat om dagen 2007 medan produktionen i november var 86,5 miljoner fat. Efterfrågan för 2008 skrivs upp med 2,5 procent till 87,8 miljoner fat om dagen med hänvisning till länder som Kina. Då kan produktionen få svårt att hålla jämna steg med prispress uppåt som följd.

Prognosen på efterfrågan kan dock gäckas. Kina, Indien, en rad andra asiatiska länder och till och med utfattiga länder som Malawi i Afrika subventionerar bränsle och drivmedel eller har infört pris­kontroller som framtvingar subventioner i efterhand till raffinaderier.

Med stigande oljepriser blir belastningen allt större på stats-finanserna och politiken tycks på flera håll vara på väg att omprövas eller modifieras. Då kan efterfrågan på olja dämpas.